Kokostoppar

Vi har alltid en burk kokostoppar i kylen, de innehåller mindre än 1 g kolhydrater per topp (Säger man så? Eller kaka? "Topp" lät lite konstigt. Nåja.). De passar bra både för mamman och pappan som inte äter kolhdyrater men också för Moira som inte behöver ta något insulin för dem. De skulle passa bra för storebror också, om han nu tyckte om kokos. Men han får ta ett äpple istället ...

Här är receptet:

Kokostoppar, ca 20 stycken
200 g kokosflingor, gärna ekologiska för de är mycket godare. Markattas kan rekommenderas.
50 g smör (Obs! Ej margarin.)
2 ägg
1 msk sötningsmedel som tål upphettning, t.ex. Hermesetas

Smält smöret. Rör ihop alla ingredienser och låt svälla en liten stund, fem minuter räcker. Klicka med hjälp av två skedar ut på bakplåtspappersklädd plåt och grädda mitt i ugnen ca 10 minuter i 175 grader.


Kanelbullens dag

Att ägna en hel dag åt en kolhydratbomb anser jag vara under all kritik. Men nu är det en gång så att just idag, den 4 oktober, är utsedd att vara "kanelbullens dag" och det har väl knappast undgått någon i det här landet. Inte heller har det undgått vår kära dotter, som faktiskt också fikar någon gång emellanåt när det passar. Idag har hon legat fint hela dagen så då kan hon få en hembakt bulle till kvällis-fikat. Jag har anpassat receptet så att det ska bli lite bättre bullar, lite grövre för magen att jobba med och lite färre och långsammare kolhydrater.

Långsamma bullar, ca 40 st

50 g jäst, blå förpackning
5 dl vanlig mjölk (3% fett)
150 g riktigt smör, gärna ekologiskt, rumsvarmt i bitar
1 dl vit baksirap
1 tsk salt
1 tsk kardemumma
1 ägg
1/2 dl PO-fiber
ca 12-15 dl specialvetemjöl fullkorn (alternativt något mindre mängd vanligt specialvetemjöl + 1 dl grahamsmjöl)

Fyllning:
100 g smör
kanel
strösocker
1 ägg til pensling

Blanda alla ingredienser och det mesta av mjölet i en bunke, gärna i en hushållsassistent. Du behöver inte smälta smöret och ljumma mjölken eller lösa upp jästen först, det går alldeles utmärkt att blanda allt på en gång. Knåda länge, ca 10 minuter i assistent. Tillsätt ev. mer mjöl om det blir väldigt kladdigt, men tänk på att degen ska vara ganska lös. Mjölet sväller under jäsningen och då blir degen fastare. Låt den knådade degen jäsa under bakduk i bunken ca 2 timmar. (Kalla och rumsvarma ingredienser kräver längre jästid än 37-gradiga, men det blir sååå mycket bättre slutresultat.)

Häll upp degen på mjölat bakbord. Knåda luften ur degen. Dela degen i två delar och kavla ut varje del till en rektangulär kaka, ca 1/2 cm tjock. Bred rumsvarmt smör på kakan och strö över rikligt med kanel men endast lite socker. Rulla ihop och skär i skivor. Lägg i pappersformar på plåtar och låt jäsa en gång till under bakduk, tills bullarna fått dubbel storlek, ca 30-60 minuter. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö över hackad mandel.

Grädda mitt i ugnen i 250 grader, ca 7-10 minuter.


Blomkålsblogg

blomkålPå kvällens meny står fläskfile med kantarellsås och blomkålsmos. Maken har varit i skogen i dag och hade med sig en försvarlig hög gula i en kasse. Rensade och förvällda såg det förstås inte fullt lika mycket ut, men det räckte gott och väl till en smarrig sås.

Mitt i middagsstöket blev jag uppmärksammad av
amiechan att jag inte lämnat någon rapport om hur det går Moira och hennes pump. Det måste jag ju göra! tänkte jag då och skrev med full koncentration på inlägget här nedan. Ända tills det började lukta suspekt från köket och jag kunde konstatera att något blomkålsmos blir det inte i kväll. Lukten av bränd blomkål ligger fortfarande som en dimma över köket. Suck. Då får det väl bli micrad broccoli istället då. Men det går nog bra det med.


Är det här verkligen low-carb?

När människor runt oss hör att vi äter low-carb så tror de att det är en diet, ett sätt att äta nyttigt. De är ofta övertygade om att fett är farligt och att nyttigt är lika med magert. Därför blir de ibland förvånade när vi bjuder på en god middag med grädde i såsen och lyxig dessert. I kväll hade vi middagsgäster som känner till hur vi äter och därför förväntar sig fet mat utan kolhydrater. De blev inte besvikna. Så här såg menyn ut:

- Välkomstsnacks: stavar av parmesanost lindade i parmaskinka (Moira fixade), nötter
- Parmalindad fläskfilé med balsamsås och blomkålsmos, grönsallad
- Dessert: pannacotta med färska hallon

Ugnsstekta potatisklyftor fanns för barnen och gästerna, om de skulle sakna kolhydraterna. Men det gjorde de inte.

Här kommer recepten för den som vill prova:

Parmarullar
Parmesanost, skuren i fingertjocka stavar
Parmaskinka, skivor delade på två, det behövs inte så mycket till varje
Ruccolasallad

Rulla in en oststav och ett salladsblad i varje skinkskiva. Lägg upp på ett fat och garnera med resterande sallad.

Parmalindad fläskfilé med balsamsås ur Ola Lauritzson och Ulrika Davidssons bok "Våra bästa GI-recept"
4 port
500 g fläskfilé
5-6 soltorkade tomater (jag köpte inlagda i vitlöks och örtolja, Ridderhielms)
1/2 kruka basilika
50 g färsk parmesan
salt och peppar
1 pressad vitlöksklyfta (hoppade över den eftersom tomaterna var vitlökskryddade)
4 skivor parmaskinka
smör

Balsamsås
2 dl grädde
2 msk balsamvinäger
1 msk kycklingfond
2 pressade vitlöksklyftor (hoppade jag över, kändes lite malplacerade här)
salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Putsa fläskfilén och gör ett snitt längs hela filén. Grovhacka tomaterna, hacka basilikan och riv parmesanosten fint. Blanda alltsammans (med vitlöken om man vill) och lägg i snittet. Salta och peppra. Linda parmaskinkan runt filén. Bryn filén runt om i smör i en stekpanna, lägg över i en ugnsfast form och sätt in i ugnen ca 15 minuter.

Blanda grädde, balsamvinäger, kycklingfond (och vitlök om man vill) i en kastrull. Koka ihop några minuter och smaka av med salt och peppar. Skiva upp den helstekta fläskfilén i lagom stora skivor och häll över såsen.

Blomkålsmos
4 port
2 stora blomkålshuvuden
25 g smör
1 dl crème fraiche
salt och vitpeppar

Dela blomkålshuvudena i små buketter. Lägg i en stor kastrull med en bottenskyla vatten och smöret. Koka upp och låt småkoka tills blomkålen är helt mjuk, ca 30 minuter. Ta av från plattan och tillsätt crème fraiche. Vispa med elvisp tills det blir ett fluffigt mos. Smaka av med salt och peppar.

Panna cotta
4 port

5 dl vispgrädde
1 vaniljstång
1/2 dl socker eller sötningsmedel (fast jag tar lite mindre än 1/2 dl, det blir sötare med sötningsmedel)
2 gelatinblad

Häll grädden i en kastrull. Dela vaniljstången på mitten, på längden. Skrapa ur fröna med baksidan av en kniv. Lägg i fröna och själva vaniljstången i grädden. Värm upp och låt sjuda ca 10 minuter. Sila av grädden och rör ner sockret eller sötningsmedlet. Låt svalna en stund. Lägg under tiden gelatinbladen i kallt vatten 10 minuter. Krama ur bladen och rör ner dem i den varma grädden tills de smält helt. Fördela blandningen i 4 vackra glas. Låt svalna och låt dem sedan stå och kallna helt i kylen (minst några timmar).

Servera gärna med någon fruktsalsa, hallon eller gör en gelé som spegel ovanpå pannacottan. Jag har provat hallongelé på tinade passerade hallon som jag lät koka upp. Rörde ner lite sötningsmedel och lite gelatinpulver, skedade över den kalla pannacottan och lät stelna en stund.

Smaklig spis!

Fikadags på jobbet

Så var det dags igen. På mammans jobb har vi fredagsfika och en lista upptejpad på fikarumsdörren talar om vem det är som bjuder på fikabröd. På fredag är det min tur. Fredagsfikat är mycket uppskattat och mina sötsakssugna kollegor gnuggar händerna av förtjusning när det står ett par sockerkaksformar på bordet. Finns det dessutom en skål vid sidan av med grädde, glass, vaniljsås eller något annat smaskigt så blir lyckan total.

Undrar just hur deras miner kommer att se ut på fredag förmiddag när fikabordet är uppdukat med Annas nyttiga bröd, havretekakor, ost, skinka, philadelphiaost, sockerfri marmelad (St Dalfour - prova blåbärsmarmeladen! Mmmm ...) och diverse skivade grönsaker. Ha! Ingen sockerchock där inte! Återkommer med rapport på deras reaktioner. Här är receptet på Annas nyttiga bröd, det är alltså Anna Skipper i "Du är vad du äter" som publicerat detta recept på sin
hemsida och på TV3s. Prova du med!

5 dl dinkelmjöl
2 dl grahamsmjöl
3 dl rågsikt
2,5 dl fyrkornskross
1 dl vetegroddar
1 tsk havssalt
4 tsk bikarbonat
5 msk blandade brödkryddor
1 liter ekologisk filmjölk
0,5 dl sirap

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla torra ingredienser. Rör ner filen och sirapen. Smöra och bröa två 1,5 liters avlånga formar. Grädda ca 100 minuter. Alternativ - gör halva satsen i en brödform och grädda 60 minuter.

Inga kolhydrater, tack!

Sedan en tid tillbaks försöker både jag, mamman, och pappan undvika kolhydrater i maten. Det har medfört några tappade kilon och för mig något ännu bättre - en tyst mage. Efter år av knöl, bök och bubbel är magen nu snäll och tyst, jag märker inte ens att jag har en! Är det så här det ska kännas? undrar jag smått chockerad.

Men nya matavanor innebär också nya recept. Böcker av Paulin och Lindberg inhandlas och studeras i detalj. Vad i allt detta low-carb och GI kan tänkas anpassas för just vår familj? Några maträtter har varit riktiga succéer, bland annat det här moset som inte ens den mest inbitne blomkålshataren kan motstå:

Blomkålsmos
1 stort blomkålshuvud
1 rejäl klick smör
2-3 msk crème fraiche
salt & peppar

Gör så här:
Smält smöret i en stor kastrull. Lägg i blomkålen, delad i SMÅ buketter, och lägg på locket. Låt puttra på svag värme i ca 1 timme, rör om då och då så att det inte bränns vid i botten.

När blomkålen är riktigt mjuk, ta av den från plattan och vispa till ett fluffigt mos med en elvisp. Tillsätt crème fraiche, salt och peppar och vispa lite till. Ser ut som potatismos, men smakar blomkål. Perfekt till helstekta kycklingfiléer och en god sallad.

En mindre uppskattad rätt var då kvällens middagstillbehör, broccolimos. Inte för att jag har någon särskild förkärlek för just mosade grönsaker, men man måste ju variera sig i jakten på ersättningar för potatis, pasta och ris. Men den gröna varianten var alltså inget som kommer att serveras igen vid MacGregors middagsbord. Jag lägger inte ens ut receptet, för jag vill inte att någon annan ska behöva göra samma misstag.

En god inspirationskälla om man vill äta low-carb är annars
Maria Tausons webbsida.

Dagens skörd

En av fördelarna med att bo "på landet" är närheten till skogen. Vid den här tiden på året spritter det i pappans ben, han längtar efter kantarelljakten! Eftersom det har varit ganska regnigt den senaste tiden och ändå ganska varmt så gav vi oss ut i skogen i dag. Hela familjen var med och vi hade väldigt trevligt hela tiden. Inte ett endaste gnäll, det ni! Väl hemma har vi rensat och rensat och kan nu stoltsera med följande skörd:

 

Dagens skörd

 

Vad gör vi nu med allt detta? Blåbärsbullar blir det i alla fall, och kanske en smoothie på hallon och smultron ikväll. Men vad gör vi med kantarellerna? Smörstekta på en skiva gott bondbröd är i och för sig aldrig fel, men vad kan man göra mer?


Nybakat

Innan Moira fick diabetes så bakades det en hel del godsaker i MacGregors kök. Jag, mamman, är nämligen löjligt road av att baka, särskilt då kakor, bullar, efterrätter, pajer ... allt som är onyttigt, gott och smakar bra till en kopp kaffe.

 

Intresset för att baka är fortfarande stort, men eftersom hela familjen är mer medvetna om vad vi stoppar i oss så har liksom inriktningen på recepten ändrats. Nu gäller det att göra matbröd med så mycket nyttigheter i som möjligt, och som accepteras (och helst gillas) av dottern. Det är segervittring när hon hellre tar en "mammamacka" till kvällis än en polarfiberkaka! Moira äter gärna samma sorts bröd varje dag när hon väl hittat en favoritsort, men jag provar nya recept varje vecka för att lära mig mer och få variation.

 

Nybakat

 

Ikväll bakade jag tekakor gjorda på havregrynsgröt, och de blev verkligen saftiga och goda. Sådana får det bli till kvällsfikat, vilket var planerat att äga rum till tända ljus och Midsomer Murders, men tji fick vi för det är ju friidrott på 1:an. Grrr ...


hits