Vi vann!

Så var äntligen en månads pina över. I morse ringde Bayers föräljningschef och meddelade att vi vunnit tävlingen. Det är ju helt galet! VI VANN!!!!! Det var tydligen väldigt jämnt mellan oss och tvåan och det skiljde bara några röster när allt var räknat och klart. Stort tack till alla som röstat på oss och till alla som uppmanat sina nära och kära att göra likadant. Varenda röst som ni hjälpt oss att dra in blev betydelsefull i slutänden. Tack!

Så nu börjar allvaret. Det är inte så många veckor kvar till lägret, så nu har jag och Anette mycket att stå i om vi ska få detta att bli bra. Men med 50.000 små vänner så kommer vi en bra bit på väg ... :-))

Vi är jätteglada över detta, förstås, och jag vet att det finns många barn här i Dalarna som är lika glada och som kan se fram emot en alldeles väldigt fantastisk och rolig lägervecka i Tandådalen.

Tävlingen avslutad

Nu är omröstningen klar. Men inte är vi klokare för det! När sidan för omrästning stängdes sent igår kväll så stod det vääääldigt lika. Därför kommer Bayer att kontrollräkna rösterna manuellt, så vi får förhoppningsvis veta hur det har gått i början av nästa vecka. Vi återkommer förstås när vi vet.

Tack till alla som hjälpt oss och röstat för att barnen ska få en cirkusskola i sommar!

Sista chansen

Nu är det sista chansen för er som inte röstat att göra det! Hjälp barnen på diabeteslägret att få en oförglömlig sommar med cirkusläger. De förtjänar verkligen något extra med tanke på vad de får stå ut med varje dag, året om.

En sista vädjan - gå in på
http://www.bayerdiabetes.se/sv/Dream-Fund/Aktuella-finalister/Rosta-pa-din-favorit.aspx och rösta på Anette Bergqvist och Ulrika MacGregors dröm om att ordna cirkusskola på diabeteslägret. Det är många barn som får ta del av detta, någonstans mellan 50-100 beroende på hur många som anmäler sig till lägerveckan.

Tävlingen pågår till midnatt. Glöm inte att man får ett e-mail med en länk som man måste klicka på innan kl 24.00 för att rösten ska räknas.

RÖSTA! NU!

Tack. Stort tack.


Katten svullar

Vår lilla kattflicka Kitty får inte gå ut. Det finns tillräckligt mycket kattskrällen som ränner runt i kvarteret och jamar på nätterna och lämnar onämnbara rester i rabatterna. Vi misstänkte att grannarna inte skulle uppskatta ännu en hårboll lurpassande under deras fågelbord så när vi skaffade Kitty så blev hon innekatt med omedelbar verkan.

Det har sina fördelar med att ha katten inomhus. En av dem är att man vet var man har henne även om man inte hittar henne. Någonstans inom husets fyra väggar gömmer hon sig. Blir hon bara hungrig nog så kommer hon fram, och det med besked! Sällan har skådats en katt som är i mer behov av kärlek än när Kittykatten är hungrig, hon slår åttor runt benen på oss och kråmar sig som aldrig förr. Men det står sig bara tills hon har blivit serverad, sedan så återgår hon till att hålla oss andra i familjen på minst en tasslängds avstånd. En annan fördel med att ha katten inne är att man känner till vilka faror som lurar och lockar. Katter är ju av naturen nyfikna och utomhus finns ju ett oändligt antal spännande saker som lätt kan ta livet att en liten kisse. Men här hemma ska det väl inte finnas några okända risker, eller?

Sommaren är snart här och fönstren står på glänt och vädrar ut gammal vinterluft och skänker sval vårluft. Men inte bara luft smet in genom fönsterglipan häromdagen. En nyvaken humla gjorde likaså. Ni kan ju kanske lista ut resten : katt - humla - nos - aj! På den igen bara: katt - humla - nos - aj! Små barn brukar oftast lära sig när de bränt sig, med katter är det definitivt annorlunda. Till slut fick pappan i familjen rädda den stackars humlan som något omtöcknat flög iväg när den släpptes ut igenom fönstret. Kitty blev sur över att hennes nya leksak togs ifrån henne.

Senare på kvällen när vi tittade på vår lilla fyrbenta jägare upptäckte vi något annorlunda med henne. Det såg ut som hon flyttat till Norrland och börjat snusa eller alternativt valt att hamstra en vattenmelon i kinden. Kittys kind svällde upp som en boll och då tyckte vi faktisk riktigt synd om henne, även om hon fick skylla sig själv. För att trösta henne och skapa jämnvikt så gav hela familjen en massa extra kattgodis till Kitty så fort vi passerade kattgodislådan. Kitty satt kvar under den och njöt hela kvällen. Nu har svullnaden i kinden gått ned, svullnaden runt magen efter godiset, den sitter kvar.

Hungrig katt
Hungrig kisse placerar sig strategiskt under godisskåpet och stryker sig mot allt som kommer i hennes väg i jakten på en smakbit. Svullnaden har gått ner, svullandet består.

Vi har köpt vattensäng!

Inatt 03.05, det stod så på klockan i alla fall, så vaknade jag pappan upp ganska så abrupt. Jag fick ett helt glas med vatten hällt i ansiktet. Man kan väl säga att det blev ganska så blött, det kändes ungefär som om jag satt under Niagarafallet och jag vaknade fortare än kvickt med ett skrik. Jag såg mig snabbt om för att se vem som gjort detta mot mig men det enda jag såg var min egen hand som höll i ett tomt glas ovanför mitt huvud. Dottern hade också vaknat till och frågade med ganska så stora och uppspärrade ögon, - Vad gör du?

Jag kunde inte riktigt svara på dotterns fråga utan lugnade henne med att allt var OK så hon kunde somna om. Själv fick jag slita bort både kuddar, madrass, lakan och täcke och hänga dem ute i köket på tork. När min fru klev upp i morse och såg resterna av mitt vattenkrig måste hon ha trott att jag var galen, och helt fel har hon nog inte.

Jag har funderat under dagen varför jag gjorde som jag gjorde och det enda vettiga svaret är att jag stängt av väckarklockan för nattkollen kl. 03.00 och somnat om. När min hand upptäckte att jag inte kollat dotterns blodsocker så tog den ett eget beslut och väckte mig på snabbaste sätt. Någon annan förklaring finns inte förutom den att man är så otroligt trött jämt så man ska inte förvånas över att man gör korkade saker. Dottern förresten, jo, hon var lite hög så hon fick också lite vätska. I det fallet nöjde sig min hand med en enhet insulin, det fanns ju ingen anledning till att väcka henne igen.

hits