Herregud, låter jag verkligen så där?
Så har man gjort radiodebut i direktsänding då. Suck. Inte ett av mammans bästa stunder kanske, men vad gör man inte. Radio Dalarna hade fått nys om att jag och Anette engagerar oss på olika sätt i diabetesfrågor så vi blev inbjudna till studion för att prata om hur det är att ha barn med diabetes. "Klart vi ställer upp" sa vi och gick med skallrande knän och begynnande tunghäfta uppför trapporna till Sveriges Radios hus här i Falun. Vi blev väl emottagna och det var riktigt avslappnat inne i studion. Vi var ju nervösa förstås, och efter sändningen visste vi knappt vad vi hade sagt, men förhoppningsvis gick budskapet fram i alla fall: det går att leva bra med diabetes men det kräver en himla massa arbete och planering, och framför allt behövs inte bättre behandlingar nu utan ett BOTEMEDEL. (Jag har frågat andra om vad vi sa egentligen, för helst vill jag inte lyssna igenom intervjun igen. Kan liksom inte förlika mig med att DET DÄR verkligen är min röst!?)
Om du vill så får du gärna lyssna på intervjun, den börjar ca 5 min in i sändningen. Detta sändes alltså den 24 januari, kl 10.00. Sveriges Radio har ett 30-dagars arkiv, så jag vet inte om länken fungerar efter den perioden.