Vad vill de egentligen?
Jag och en annan diabetesmamma hjälper till att planera och arrangera ett diabetesläger i Tandådalen. Vi är föräldrarepresentanter mot landstinget och lägger ner tid och kraft på att planera, informera (vi har bland annat satt upp en hemsida) och jaga sponsorer. Allt för att veckan ska bli så bra som möjligt och att både barn och vuxna ska få verkligt utbyte av lägret.
Men så dyker diabetesförbundet upp och bråkar. Vi kan inte för vårt liv förstå vad de vill, men vi anar förstås att det har med pengar att göra. En gång i tiden ville vi nämligen starta upp en barn- och ungdomssektion för länet, men det visade sig vara ett byråkratiskt mysterium som vi inte mäktade med, så därför kör vi på i liten skala och i privat regi. Men detta gillar inte förbundets gubbar. De tappar väl därmed både möjliga framtida intäkter till förbundet - och makt, kanske?
Ryktet säger att de i morgon kväll ska ha ett möte inom förbundet, där "vårt ärende" tydligen är det som fyller upp agendan. Vad de ska diskutera är oklart, men vi har blivit ombedda att klargöra "vår roll". Så det har vi gjort. Ett kort och koncist e-brev fick det bli. Hoppas att de därmed inser att vi faktiskt försöker göra något bra för barnen och att de borde ägna sin tid åt att göra detsamma, istället för att nagelfara vår "verksamhet".
Men så dyker diabetesförbundet upp och bråkar. Vi kan inte för vårt liv förstå vad de vill, men vi anar förstås att det har med pengar att göra. En gång i tiden ville vi nämligen starta upp en barn- och ungdomssektion för länet, men det visade sig vara ett byråkratiskt mysterium som vi inte mäktade med, så därför kör vi på i liten skala och i privat regi. Men detta gillar inte förbundets gubbar. De tappar väl därmed både möjliga framtida intäkter till förbundet - och makt, kanske?
Ryktet säger att de i morgon kväll ska ha ett möte inom förbundet, där "vårt ärende" tydligen är det som fyller upp agendan. Vad de ska diskutera är oklart, men vi har blivit ombedda att klargöra "vår roll". Så det har vi gjort. Ett kort och koncist e-brev fick det bli. Hoppas att de därmed inser att vi faktiskt försöker göra något bra för barnen och att de borde ägna sin tid åt att göra detsamma, istället för att nagelfara vår "verksamhet".
Kommentarer:
Postat av: Bloggblad
QUE? Är det inte bra att folk bryr sig och ordnar saker??? Måste det vara byråkratikrångel med allt?
Har ni trampat nån på tårna? Prestige?
Postat av: Ulrika på den här bloggen
Bloggis: Precis vår undran också! Men är man inte van att trampa i den politiska djungeln så är det väl lätt att kliva lite fel ibland. Vi kan inte sätta fingret på vad det är som skrämmer dem, men något vi gör upplevs uppenbarligen som ett hot. Men vi sätter oss över det och fortsätter jobba för barna. Och det känns bra! Kram.
Trackback