MacGregor - att leva med diabetes

Kanske är vi gåtans lösning på spåret! Två kvällar i rad nu har vi sänkt Levemirdosen, och i natt tror vi att hon legat fint. Tror säger jag, för jag, mamman, lyckades givetvis missa kontrollen klockan tre så vi vet egentligen inte. Än en gång var det en mystisk osynlig makt som stängde av väckarklockan åt mig mitt i natten - jag har i alla fall inget minne av att jag gjort det själv. (Det har hänt förr). Men när jag vaknade vid sex-tiden istället så låg hon på 4,7. Utan extrados mitt i natten! Hon fick kissa på sticka för att se om vi kunde se något spår av socker i urinen, men se där fanns det ingenting. Så gissningsvis har hon alltså legat fint.

Håll tummarna för att natten går bra. Jag ska ställa väckarklockan på sovrumsbyrån en bit bort, så jag måste kliva ur sängen för att stänga av den. Då ska jag väl vakna till hoppas jag.