Gå på bolaget

Nuförtiden är vi stamkunder på bolaget. I princip varje vecka står vi där med vår nummerlapp och väntar på vår tur. När det väl är vår tur så plockas veckans dos ner i ett flertal gröna kassar som vi får kånka hem. Och inte är det vi föräldrar som får tömma innehållet utan det är barnet som tar allt.

 

Det är inte lätt att vara förälder till ett diabetesbarn. Besöken på Apoteksbolaget är många och köerna är oftast långa. Men tur är väl ändå att detta bolag finns. Det finns alltid insulin och kanyler och stickor och allt annat vad dottern behöver, och det är precis vad vi behöver.


Kommentarer:
Postat av: Solveig Pauli

Hej MacGregor!
Har läst ganska många av dina inlägg, och de är verkligen mycket roande.

Misstänker att du är bördig från Skottland, och vill i så fall ge min komplimang till din idiomatiska svenska. Mer än man kan säga om oss infödda i så fall. Hur som helst - tack för trevlig läsning. Förstår att detta med diabetes är ett betydligt värre bekymmer än du ger sken av, men humor gör sådana bördor lite lättare. Och du håller så bra kvalitet på ditt skrivande att du säkert har många läsare.

Bilderna skulle kunna vässas lite. Du kanske inte bryr dig så värst, men jag fixar det gärna om du vill. No charge, jag gillar bra texter och är lite bildfreak, även om det inte är svårartat.

Tack för trevlig läsning. Tittar in hos dig igen.

S.P.

Postat av: Trent på den här bloggen

Hej Solveig, tack för uppmuntrande kommentar. Du har alldeles rätt, jag är född i Skottland men kom till Sverige redan vid 7 års ålder så jag har haft gott om tid att lära mig språket. Och det jag inte kan, hjälper min fru mig med (som för övrigt är medförfattare på den här bloggen).

Bildkvalitén är vi medvetna om. Vi har precis investerat i en digitalkamera så vi är ännu i inlärningsfasen men det tar sig som mordbrännaren sa.

Med vänlig hälsning,
Trent

2005-06-26 @ 22:24:15
URL: http://macgregor.webblogg.se

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits