Booker T
Booker T, den femfaldige WCW-mästaren har väl inte lyckats fullt ut sen han kom till WWE. Visst har han varit US-champ 4 gånger, Tagteam-champ 3 gånger och Intercontinental-champ en gång men han har aldrig tagit sig till toppen på berget. Booker T är, eller åtminstone var, en bra brottare samt att han även kan göra promos så det är i och för sig konstigt att WWE aldrig låtit honom löpa linan ut. Det är som om man inte riktigt vet vad man ska göra med honom. De sista åren i WWE har hans brottning dock varit medioker. Man har till och med tagit in hans fru i riktiga livet, Sharmell, en tidigare Ms Black America som fungerar som en sorts manager till Booker. Nyligen så förlorade han US-bältet till Chris Benoit (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/the-rabid-wolverine-chris-benoit.html) efter en lång fejd där Bokker själv inte brottats på grund av skada. Booker T pendlar mellan att vara heel och face, ond och god. För tillfället är han ond men det skulle inte förvåna mig en sekund om WWE vände honom till god till exempel genom att han "gör sig av" med sin skrikiga fru!
Booker T visar upp sitt bälte i Hartwall Arena Helsinki efter att hans fru Sharmell, iförd sin Ms Krona har presenterat "-My husband, the United States Champion, Boooooker T!"
På galan så gick Booker T en Fatal-four-way match mot just Chris Benoit, Orlando Jordan (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/orlando-jordan.html) och Matt Hardy (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/matt-hardy-version-1-the-sensei-of-mattitude.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/december/matt-hardy-version-2.html). Booker var regerande mästare och lyckades att behålla titeln efter en del fusk. Jag har redan kommenterat denna match tidigare här på bloggen så jag nöjer mig med att säga att den var bra här. Det var för övrigt den andra gången vi såg Booker T live. Den första gången var när WWE och Smackdown kom till Finland och Helsingfors för allra första gången och Booker T som då var på RAW kom med som en "surprise"-wrestler och för att täcka upp för Undertaker (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/the-undertaker-the-phenom-part-2.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/july/the-undertaker-the-dead-man.html) som stannade hemma på grund av barnafödsel (Är man verkligen The Deadman då?). Anyway, han gick en match mot Brock Lesnar (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/september/brock-lesnar-the-next-big-thing.html) och förlorade.
Vi bjuds även på en alldeles äkta "Spinaroonie" i Finland denna kväll
Vi var tillbaka på hotellet tidigare än brottarna och satt och bidade vår tid i restaurangen i väntan på dem. Booker var faktiskt en av de som vi gärna ville träffa, mycket på grund av att han var en av de brottare som vi aldrig träffat personligen tidigare. När första bussen så var Booker T och hans fru Sharmell med.
Booker råkar i problem och åker på en "German Suplex" från Chris Benoit...
Vi hann egentligen inte göra mycket innan Booker och Sharmell smet upp till rummet. Vi hade gjort skyltar för ganska så många av brottarna och vi började att leta fram Booker-skylten när vi såg honom. När vi väl lyckades hitta den och halade upp den var de redan i hissen. Vi satt ganska så nära så vi höll upp skylten och Booker som stod i glashissen såg den. Han log, petade på Sharmell som tittade och log och så gjorde Booker tummen upp och vinkade till oss när hissen for iväg. Sen kom han inte ner till lobbyn på resten av kvällen utan åt på rummet eller la sig direkt.
och ännu en "German", nu från en annan vinkel (tack hr Apell)
På morgonen så syntes vare sig Booker T eller Sharmell till. De kom inte ner och åt frukost och när vi satt där i lobbyn så såg vi dom inte alls. När bussarna var på gång att åka hade vi manövrerat oss ut i den kyliga Helsinkimorgonen och stod där och huttrade. Vi hade precis pratat med Cowboy Bob (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/february/cowboy-bob-orton-jr.html) och de flesta brottarna hade redan satt sig tillrätta i bussen. Då kommer Booker T ut med andan i halsen.
Booker T lyckas få in sin avslutningsmanöver "The Scissor Kick" på Benoit men han lyckas inte att pinna honom
Booker T var klädd i en stor blå kostym, typ swingpjatt om nu någon vet vad det är, och han var stressad, det syntes. När han gick förbi frågade Sean snabbt om en autograf och han stannade till och sa,
- Not right now.
Jaha, det var det tänkte vi eftersom bussarna nu var på väg. Booker gick runt till baksidan på bussen, vad han gjorde där har jag ingen aning om, och dök upp igen efter någon minut. Han var precis på väg att kliva in när han såg oss stå där, möjligen med besvikna ansiktsuttryck. Han stannade till och gick upp till Sean och skrev en autograf samtidigt som han sa,
- Sorry to keep you waiting, we are in quite a hurry here.
Moira sträckte även fram sitt autografblock och jag sa,
- Do you mind if I take a photograph? och Booker svarade,
- No, go right ahead.
Han skrev, jag fotograferade och han klappade om Moira och sa,
- Thanks for coming to see us, hope to see you again when I dont have a bus full of wrestlers waiting for me, samtidigt som han log.
En av Booker T´s autografer som Sean och Moira fick
Booker småsprang ner till bussen hoppade in och det var det. Ett synnerligen kort möte igen men ändå lite småtrevligt. Booker hade kunnat hoppa på bussen i första skedet men han valde att snabbt skriva ett par autografer. Jag tyckte det var trevligt och omtänksamt av honom för jag förstod vilken tidspress de hade. Vi får väl också hoppas att vi träffar den sympatiske Booker T en annan gång när han inte är så stressad. Det skulle vara kul att byta några fler ord med honom eftersom han verkade vara en "sjysst" kille.
Och slutligen, Booker T, en blå kostym, penna och autografblock och Moiras bakhuvud
Eftersom www.swewrestling.com ligger nere för tillfället går det bra att lämna kommentarer här, och det uppskattas också. För er som undrar över varför swewrestling inte fungerar just nu kan jag bara säga att vi arbetar på det och hoppas få igång sajten så fort som möjligt. Har ni några frågor om swewrestlin (eller veckans wrestler) så skriv här på kommentarer men glöm inte att lämna mailadress där jag kan nå er. Jag har inte MSN eller ICQ eller vad det nu heter, tänk på att jag är gammal! Och PS, jag vet att jag utlovade Mercury eller Dean-mötet men de får komma senare istället. Nästa gång så tror jag att det blir en kvinna men man vet aldrig så noga, det finns fortfarande en del att välja på.
Booker T visar upp sitt bälte i Hartwall Arena Helsinki efter att hans fru Sharmell, iförd sin Ms Krona har presenterat "-My husband, the United States Champion, Boooooker T!"
På galan så gick Booker T en Fatal-four-way match mot just Chris Benoit, Orlando Jordan (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/orlando-jordan.html) och Matt Hardy (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/matt-hardy-version-1-the-sensei-of-mattitude.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/december/matt-hardy-version-2.html). Booker var regerande mästare och lyckades att behålla titeln efter en del fusk. Jag har redan kommenterat denna match tidigare här på bloggen så jag nöjer mig med att säga att den var bra här. Det var för övrigt den andra gången vi såg Booker T live. Den första gången var när WWE och Smackdown kom till Finland och Helsingfors för allra första gången och Booker T som då var på RAW kom med som en "surprise"-wrestler och för att täcka upp för Undertaker (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/the-undertaker-the-phenom-part-2.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/july/the-undertaker-the-dead-man.html) som stannade hemma på grund av barnafödsel (Är man verkligen The Deadman då?). Anyway, han gick en match mot Brock Lesnar (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/september/brock-lesnar-the-next-big-thing.html) och förlorade.
Vi bjuds även på en alldeles äkta "Spinaroonie" i Finland denna kväll
Vi var tillbaka på hotellet tidigare än brottarna och satt och bidade vår tid i restaurangen i väntan på dem. Booker var faktiskt en av de som vi gärna ville träffa, mycket på grund av att han var en av de brottare som vi aldrig träffat personligen tidigare. När första bussen så var Booker T och hans fru Sharmell med.
Booker råkar i problem och åker på en "German Suplex" från Chris Benoit...
Vi hann egentligen inte göra mycket innan Booker och Sharmell smet upp till rummet. Vi hade gjort skyltar för ganska så många av brottarna och vi började att leta fram Booker-skylten när vi såg honom. När vi väl lyckades hitta den och halade upp den var de redan i hissen. Vi satt ganska så nära så vi höll upp skylten och Booker som stod i glashissen såg den. Han log, petade på Sharmell som tittade och log och så gjorde Booker tummen upp och vinkade till oss när hissen for iväg. Sen kom han inte ner till lobbyn på resten av kvällen utan åt på rummet eller la sig direkt.
och ännu en "German", nu från en annan vinkel (tack hr Apell)
På morgonen så syntes vare sig Booker T eller Sharmell till. De kom inte ner och åt frukost och när vi satt där i lobbyn så såg vi dom inte alls. När bussarna var på gång att åka hade vi manövrerat oss ut i den kyliga Helsinkimorgonen och stod där och huttrade. Vi hade precis pratat med Cowboy Bob (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/february/cowboy-bob-orton-jr.html) och de flesta brottarna hade redan satt sig tillrätta i bussen. Då kommer Booker T ut med andan i halsen.
Booker T lyckas få in sin avslutningsmanöver "The Scissor Kick" på Benoit men han lyckas inte att pinna honom
Booker T var klädd i en stor blå kostym, typ swingpjatt om nu någon vet vad det är, och han var stressad, det syntes. När han gick förbi frågade Sean snabbt om en autograf och han stannade till och sa,
- Not right now.
Jaha, det var det tänkte vi eftersom bussarna nu var på väg. Booker gick runt till baksidan på bussen, vad han gjorde där har jag ingen aning om, och dök upp igen efter någon minut. Han var precis på väg att kliva in när han såg oss stå där, möjligen med besvikna ansiktsuttryck. Han stannade till och gick upp till Sean och skrev en autograf samtidigt som han sa,
- Sorry to keep you waiting, we are in quite a hurry here.
Moira sträckte även fram sitt autografblock och jag sa,
- Do you mind if I take a photograph? och Booker svarade,
- No, go right ahead.
Han skrev, jag fotograferade och han klappade om Moira och sa,
- Thanks for coming to see us, hope to see you again when I dont have a bus full of wrestlers waiting for me, samtidigt som han log.
En av Booker T´s autografer som Sean och Moira fick
Booker småsprang ner till bussen hoppade in och det var det. Ett synnerligen kort möte igen men ändå lite småtrevligt. Booker hade kunnat hoppa på bussen i första skedet men han valde att snabbt skriva ett par autografer. Jag tyckte det var trevligt och omtänksamt av honom för jag förstod vilken tidspress de hade. Vi får väl också hoppas att vi träffar den sympatiske Booker T en annan gång när han inte är så stressad. Det skulle vara kul att byta några fler ord med honom eftersom han verkade vara en "sjysst" kille.
Och slutligen, Booker T, en blå kostym, penna och autografblock och Moiras bakhuvud
Eftersom www.swewrestling.com ligger nere för tillfället går det bra att lämna kommentarer här, och det uppskattas också. För er som undrar över varför swewrestling inte fungerar just nu kan jag bara säga att vi arbetar på det och hoppas få igång sajten så fort som möjligt. Har ni några frågor om swewrestlin (eller veckans wrestler) så skriv här på kommentarer men glöm inte att lämna mailadress där jag kan nå er. Jag har inte MSN eller ICQ eller vad det nu heter, tänk på att jag är gammal! Och PS, jag vet att jag utlovade Mercury eller Dean-mötet men de får komma senare istället. Nästa gång så tror jag att det blir en kvinna men man vet aldrig så noga, det finns fortfarande en del att välja på.
Kommentarer:
Postat av: Stefan
Tack ännu en gång för en stunds underbar läsning. Du och dina barn har allt tur ni som får träffa alla dessa wrestlare, jag har tur nog om jag kan få ner ett avsnitt i månaden (!).
mvh,
Stefan.
Postat av: Trent
Tack för kommentar Stefan, visst har vi tur mina ungar och jag. Hur fånigt det än må låta så är det alltid en upplyftande känsla för mig att gå in i ett av våra rum här hemma och snegla på alla foton med ungarna och brottare som vi har uppsatta i stora ramar på väggarna. Man får sig ett litet leende på läpparna och de flesta problem man har rinner ut i sanden för tillfället. Vi har tur, det inser vi verkligen.
Med de mest vänliga hälsningarna,
Trent
Trackback