veckans wrestler

The Undertaker, dödgrävaren, är en av WWEs mest legendariska karaktärer. The Phenom som han också kallas började sin karriär i WWE som dödgrävare. Efter några år så förvandlades karaktären till en sorts överstepräst, sedemera en biker (the American Bad-Ass) men han har nu gått tillbaka till att vara dödgrävare igen, the original Deadman, och det är i den karaktären han gör sig bäst. Han har dock alltid gått under namnet Undertaker oberoende av vilken skepnad hans karaktär har varit. När vi träffade honom var han fortfarande the American Bad-Ass och brukade köra in på grymt feta choppers till ringen.

Första gången vi såg Taker var i baren på hotellet vid lunchtid. Sean satt och gjorde sina medhavda läxor vid ett bord och jag gick upp till baren för att beställa något drickbart. Då kom han ut från hissen. Shorts, snusnäsduk i håret och avklippt T-shirt och tatuerad överallt. Han gick fram till baren där jag stod med våra drickor och beställde något att äta. Jag hastade iväg till Sean med hans läsk men lämnade min lilla öl uppe vid baren så jag gick tillbaka. Taker nickar till mig när jag sätter mig vid ölen. Då kommer även Brock Lesnar ner, går till andra sidan av mig och beställer mat. Där står jag mellan de två då största namnen på Smackdown! som senare på kvällen ska gå en hatmatch mot varandra. För att hata varandra så mycket uppför de sig väldigt civiliserat, de pratar som om de vore vänner. Och visst är de säkert det med tanke på att wrestling har manus och det brottarna gör i ringen inte reflekterar verkligheten. Men det var ändå en konstig känsla att stå där mellan dessa ganska så stora och kraftiga herrar som pratar om ditt och datt när man själv är inne i deras fejd som man följt under en tid. När de hade ätit klart bestämde Undertaker att han och Brock skulle träffas i lobbyn senare för att åka iväg och träna tillsammans. Vem det var som bestämde rådde det ingen tvekan om. När Taker sa något så höll Brock med. De gick i alla fall åt varsitt håll och Sean och jag missade tillfället att prata med Taker (det som hände med Brock kommer i ett senare inlägg).

Innan galan så lyckades vi få fatt på dödgrävaren igen. Det var Sean som stod snällt väntandes utanför hissarna som tog första kontakten. Det fanns en autografjägare till där och även han var i Seans ålder. Han slängde sig fram så fort Undertaker kom ut ur hissen vilket gjorde att Taker blev en anings purken. Han skrev i och för sig en snabb kråka men puttade nästan undan grabben. Hans pappa var där med en kameramobil men Taker viftade surt med fingret mot honom så något foto fick han inte ta. Jag själv satt och iakttog Sean som snällt stod vid en pelare och väntade med sitt autografblock. När Undertaker går förbi stannar han upp och klappar Sean på huvudet.

- Do you want an autograph, sa han och stirrade samtidigt styggt på den andra killens pappa.

- Yes please, svarade Sean, och jag satt och mös över min väluppfostrade son. Taker pratade lite lätt med Sean och jag bestämde mig för att inte störa detta ögonblick genom att be om ett foto. Han hade ju nekat den förra, troligtvis för att de var påträngande, så jag lät bli. Jag tänkte att det kanske blir en chans senare när det inte är så packat med folk som det var i lobbyn då.

Undertakers smått feta autograf

Ute på showen så satt vi som sagt vid ringside och det var en härlig känsla att se Undertaker passera förbi oss på så nära håll.

The American Bad-Ass går rakt förbi oss

Matchen mot Brock var spännande (om man nu kan kalla uppgjorde brottningsmatcher för spännande). Undertaker var den första riktigt stora legend som vi sett brottas. Taker förlorade matchen (på grund av att Brock använde sig av en stol som man inte får göra. Stolar tycks för övrigt vara väldigt populärt att panga i nian på sin motståndare även om det är "förbjudet"). Efter domslutet fick dock Undertaker sin revansch och gav Brock lite av sin egen medicin.

Undertaker goes "Old School" på Brock från vår vinkel

Vi såg Taker på kvällen i restaurangen där de flesta brottarna samlades. Det var självklart vem det var som var ledaren i hela gänget. Vi lyckades också fråga honom om ett foto och det var helt OK för honom så vi tog ett. Tyvärr så missbedömde jag (- Är du inte riktigt klok, som Sean sa när vi framkallade bilderna) något med ljuset eller något (fråga inte mig, teknik är inte min starka sida) så fotot som sitter i vårt fotoalbum går knappt att tyda. Man ser något stort mörkt som tornar över något litet mörkt. Vem det är går knappt att urskilja. Jag försökte scanna över bilden till datorn men det blir bara mörkt så den slipper ni (samma hände med Eddie Guerrero- och Brock bilderna). Däremot får ni titta på lite bilder från själva matchen vi såg här under. Hittade lite bilder på nätet som jag skamlöst lånade. Undertaker var som sagt vår första riktiga legend. Året därpå träffade vi Flair (som ni läst om) och HBK som kommer senare. Nu fattas bara Hogan så är vi lyckliga.

"Old School" från en annan vinkel. Sean och jag sitter precis bakom domarens rygg fast det förstår ni ju om ni jämför med den förra bilden som jag tog.

Undertaker får in en "Big Boot" på Brock som hade tänkt att använda stolen som vapen