Christy Hemme
Christy Hemme, i ett av sina mer påklädda ögonblick
Christy Hemme, före detta Diva hos WWE och Playboymodell. Före detta för att hon själv valt att säga upp sig och kaninflicka för att hon har kurvorna på de rätta ställena. Det är svårt att sammanfatta en så kallad Divas karriär för egentligen, enligt min mening, så gör de ingenting förutom att gå runt som så kallat "eye-candy". Jag själv har inget större intresse av Divorna eftersom jag tycker att pengarna de lägger på dem borde användas bättre, till nya brottare till exempel. Min son tycker också att det är en "waste of time" för han vill se när två 100 kilos+ klumpar pucklar på varandra så att det skakar i arenan, inte två skrikiga bimbos som taffligt klöser på varandra medan de desperat försöker få en 50 kilos kropps (och då är hälften av vikten centrerad i bröstregionen) "clothes-line" att se grym och dödlig ut. Sonen är för ung än för att uppskatta de attribut som Divorna har med sig i ringen, jag är för gammal. Men det finns många som verkligen tycks gilla Divorna, åtminstone i Amerika, eftersom de tycks vara mäkta populära där. Och det finns faktiskt en i familjen som skriker högt (precis som alla Divorna också gör, irriterande nog) när sonen och jag snabbspolar oss igenom tjejmatcherna, och det är dottern.
Christy hemme äntrar ringen i Hartwall Arena
Förra gången WWE var i Finland hade vi sådan tur(!) att vi träffade alla Divorna som var med. Trish, Victoria, Stacy, Nidia och Molly. Dottern fick fota sig med alla och blev något av en liten maskot för dem på hotellet där de bodde. Den här gången så var det inte så många med, tre för att vara exakt, och de syntes knappt till på hotellet. När de kom tillbaka från galan så åkte de upp på rummet direkt och kom inte ner förrens det var dags att åka. Jillian såg vi bara som hastigast förutot ute på galan när hon åkte på stryk av Christy och Rey Mysterio (som finns som tidigare möte men kommer också att komma som nytt möte) i nämnd ordning, på hotellet lyckades hon smälta in och försvinna. Melina såg vi under en lite längre period när hon tätt tillsammans med vad jag antar vara hennes pojkvän, Johnny Nitro, slingrade sig igenom lobbyn vid ett par tillfällen. Men en Diva lyckades vi, eller snarare sagt en av oss, byta några ord med, nämligen Christy Hemme.
Jillian, med skydd för sin lilla molusk, gav Christy en rejäl omgång
Det var på morgonen när alla skulle åka. Jag och Sean var koncentrerade på att iaktta brottarna som var i lobbyn. Moira, som jag antar var rätt så besviken över Divornas frånvaro gick själv bort en bit från oss. Efter att ha varit ett "center of attention" så blev detta ganska tråkigt för henne (så pass tråkigt att hon överväger att inte åka nästa gång om det blir något). Sean och jag fastnade med Lashley (om jag kommer ihåg rätt och kommer dessutom senare i bloggen) så vi uppfattade väl inte riktigt vad Moira gjorde. Plötsligt ser jag att hon står och pratar med någon som är typ lika lång som henne men en anings mer utvecklad om man säger så! Det är något väldigt rödhårigt i alla fall och jag inser att det är Christy. Vad det var som fick mig att inte gå över dit med kameran kommer jag inte riktigt ihåg men det måste som sagt ha varit någon manlig brottare som störde vår koncentration. I ögonvrån så ser jag att Moira får en kram av Christy (det är väl vid de tillfällena som jag själv skulle kunna tänka mig att uppskatta dambrottning, enkom för att själv få en!) och att de sedan står och pratar. När de pratat klart går Moira tillbaka till oss och Christy passerar också oss med ett leende på läpparna och går ut i bussen.
Jillian versus Christy Hemme i Helsinki det böjdes och bändes från alla håll och kanter
- Vad sa hon? säger jag någorlunda upphetsad (inte på det sättet ni tror).
- Nja, inget särskilt, svarar Moira, du vet det där med "sweetie" och så vidare.
Själv antar jag att jag skulle reagera lite kraftigare om en Playboymdell skulle krama om mig och kalla mig för "sweetie" men för Moira var det bara vardag tycktes det.
- Jo, förresten, jag fick en autograf av henne också, sa Moira och log, det var kul.
Men till slut så stod Christy där som segrare ändå
Jag och sonen himlade väl lite med ögonen men för Moira var det här viktigt. Ännu en autograf till hennes ganska så digra samling. Jag tror att det egentligen var det viktigaste på hela resan för henne. Att hon träffade Roddy Piper (kommer senare) och fotade sig med honom, träffade en massa andra brottare och så vidare var bara sekundärt. En Divaautograf väger mer än tjugo brottares autografer, smaken är som baken och Christy Hemmes "cleavage", otroligt delad!
Christy Hemmes söta snirkliga autograf med hjärta och allt som Moira fick i lobbyn.
Länkar till brottare divor som nämnts i detta inlägg. Obs att vissa som Lashley och Piper inte är skrivna än och kommer alltså att komma som senare inlägg i bloggen.
Victoria
Molly Holly
Stacy Kiebler
Nidia
Rey Mysterio
Booker T
Booker T, den femfaldige WCW-mästaren har väl inte lyckats fullt ut sen han kom till WWE. Visst har han varit US-champ 4 gånger, Tagteam-champ 3 gånger och Intercontinental-champ en gång men han har aldrig tagit sig till toppen på berget. Booker T är, eller åtminstone var, en bra brottare samt att han även kan göra promos så det är i och för sig konstigt att WWE aldrig låtit honom löpa linan ut. Det är som om man inte riktigt vet vad man ska göra med honom. De sista åren i WWE har hans brottning dock varit medioker. Man har till och med tagit in hans fru i riktiga livet, Sharmell, en tidigare Ms Black America som fungerar som en sorts manager till Booker. Nyligen så förlorade han US-bältet till Chris Benoit (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/the-rabid-wolverine-chris-benoit.html) efter en lång fejd där Bokker själv inte brottats på grund av skada. Booker T pendlar mellan att vara heel och face, ond och god. För tillfället är han ond men det skulle inte förvåna mig en sekund om WWE vände honom till god till exempel genom att han "gör sig av" med sin skrikiga fru!
Booker T visar upp sitt bälte i Hartwall Arena Helsinki efter att hans fru Sharmell, iförd sin Ms Krona har presenterat "-My husband, the United States Champion, Boooooker T!"
På galan så gick Booker T en Fatal-four-way match mot just Chris Benoit, Orlando Jordan (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/orlando-jordan.html) och Matt Hardy (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/matt-hardy-version-1-the-sensei-of-mattitude.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/december/matt-hardy-version-2.html). Booker var regerande mästare och lyckades att behålla titeln efter en del fusk. Jag har redan kommenterat denna match tidigare här på bloggen så jag nöjer mig med att säga att den var bra här. Det var för övrigt den andra gången vi såg Booker T live. Den första gången var när WWE och Smackdown kom till Finland och Helsingfors för allra första gången och Booker T som då var på RAW kom med som en "surprise"-wrestler och för att täcka upp för Undertaker (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/the-undertaker-the-phenom-part-2.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/july/the-undertaker-the-dead-man.html) som stannade hemma på grund av barnafödsel (Är man verkligen The Deadman då?). Anyway, han gick en match mot Brock Lesnar (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/september/brock-lesnar-the-next-big-thing.html) och förlorade.
Vi bjuds även på en alldeles äkta "Spinaroonie" i Finland denna kväll
Vi var tillbaka på hotellet tidigare än brottarna och satt och bidade vår tid i restaurangen i väntan på dem. Booker var faktiskt en av de som vi gärna ville träffa, mycket på grund av att han var en av de brottare som vi aldrig träffat personligen tidigare. När första bussen så var Booker T och hans fru Sharmell med.
Booker råkar i problem och åker på en "German Suplex" från Chris Benoit...
Vi hann egentligen inte göra mycket innan Booker och Sharmell smet upp till rummet. Vi hade gjort skyltar för ganska så många av brottarna och vi började att leta fram Booker-skylten när vi såg honom. När vi väl lyckades hitta den och halade upp den var de redan i hissen. Vi satt ganska så nära så vi höll upp skylten och Booker som stod i glashissen såg den. Han log, petade på Sharmell som tittade och log och så gjorde Booker tummen upp och vinkade till oss när hissen for iväg. Sen kom han inte ner till lobbyn på resten av kvällen utan åt på rummet eller la sig direkt.
och ännu en "German", nu från en annan vinkel (tack hr Apell)
På morgonen så syntes vare sig Booker T eller Sharmell till. De kom inte ner och åt frukost och när vi satt där i lobbyn så såg vi dom inte alls. När bussarna var på gång att åka hade vi manövrerat oss ut i den kyliga Helsinkimorgonen och stod där och huttrade. Vi hade precis pratat med Cowboy Bob (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/february/cowboy-bob-orton-jr.html) och de flesta brottarna hade redan satt sig tillrätta i bussen. Då kommer Booker T ut med andan i halsen.
Booker T lyckas få in sin avslutningsmanöver "The Scissor Kick" på Benoit men han lyckas inte att pinna honom
Booker T var klädd i en stor blå kostym, typ swingpjatt om nu någon vet vad det är, och han var stressad, det syntes. När han gick förbi frågade Sean snabbt om en autograf och han stannade till och sa,
- Not right now.
Jaha, det var det tänkte vi eftersom bussarna nu var på väg. Booker gick runt till baksidan på bussen, vad han gjorde där har jag ingen aning om, och dök upp igen efter någon minut. Han var precis på väg att kliva in när han såg oss stå där, möjligen med besvikna ansiktsuttryck. Han stannade till och gick upp till Sean och skrev en autograf samtidigt som han sa,
- Sorry to keep you waiting, we are in quite a hurry here.
Moira sträckte även fram sitt autografblock och jag sa,
- Do you mind if I take a photograph? och Booker svarade,
- No, go right ahead.
Han skrev, jag fotograferade och han klappade om Moira och sa,
- Thanks for coming to see us, hope to see you again when I dont have a bus full of wrestlers waiting for me, samtidigt som han log.
En av Booker T´s autografer som Sean och Moira fick
Booker småsprang ner till bussen hoppade in och det var det. Ett synnerligen kort möte igen men ändå lite småtrevligt. Booker hade kunnat hoppa på bussen i första skedet men han valde att snabbt skriva ett par autografer. Jag tyckte det var trevligt och omtänksamt av honom för jag förstod vilken tidspress de hade. Vi får väl också hoppas att vi träffar den sympatiske Booker T en annan gång när han inte är så stressad. Det skulle vara kul att byta några fler ord med honom eftersom han verkade vara en "sjysst" kille.
Och slutligen, Booker T, en blå kostym, penna och autografblock och Moiras bakhuvud
Eftersom www.swewrestling.com ligger nere för tillfället går det bra att lämna kommentarer här, och det uppskattas också. För er som undrar över varför swewrestling inte fungerar just nu kan jag bara säga att vi arbetar på det och hoppas få igång sajten så fort som möjligt. Har ni några frågor om swewrestlin (eller veckans wrestler) så skriv här på kommentarer men glöm inte att lämna mailadress där jag kan nå er. Jag har inte MSN eller ICQ eller vad det nu heter, tänk på att jag är gammal! Och PS, jag vet att jag utlovade Mercury eller Dean-mötet men de får komma senare istället. Nästa gång så tror jag att det blir en kvinna men man vet aldrig så noga, det finns fortfarande en del att välja på.
Booker T visar upp sitt bälte i Hartwall Arena Helsinki efter att hans fru Sharmell, iförd sin Ms Krona har presenterat "-My husband, the United States Champion, Boooooker T!"
På galan så gick Booker T en Fatal-four-way match mot just Chris Benoit, Orlando Jordan (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/orlando-jordan.html) och Matt Hardy (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/june/matt-hardy-version-1-the-sensei-of-mattitude.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/december/matt-hardy-version-2.html). Booker var regerande mästare och lyckades att behålla titeln efter en del fusk. Jag har redan kommenterat denna match tidigare här på bloggen så jag nöjer mig med att säga att den var bra här. Det var för övrigt den andra gången vi såg Booker T live. Den första gången var när WWE och Smackdown kom till Finland och Helsingfors för allra första gången och Booker T som då var på RAW kom med som en "surprise"-wrestler och för att täcka upp för Undertaker (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/january/the-undertaker-the-phenom-part-2.html och http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/july/the-undertaker-the-dead-man.html) som stannade hemma på grund av barnafödsel (Är man verkligen The Deadman då?). Anyway, han gick en match mot Brock Lesnar (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2005/september/brock-lesnar-the-next-big-thing.html) och förlorade.
Vi bjuds även på en alldeles äkta "Spinaroonie" i Finland denna kväll
Vi var tillbaka på hotellet tidigare än brottarna och satt och bidade vår tid i restaurangen i väntan på dem. Booker var faktiskt en av de som vi gärna ville träffa, mycket på grund av att han var en av de brottare som vi aldrig träffat personligen tidigare. När första bussen så var Booker T och hans fru Sharmell med.
Booker råkar i problem och åker på en "German Suplex" från Chris Benoit...
Vi hann egentligen inte göra mycket innan Booker och Sharmell smet upp till rummet. Vi hade gjort skyltar för ganska så många av brottarna och vi började att leta fram Booker-skylten när vi såg honom. När vi väl lyckades hitta den och halade upp den var de redan i hissen. Vi satt ganska så nära så vi höll upp skylten och Booker som stod i glashissen såg den. Han log, petade på Sharmell som tittade och log och så gjorde Booker tummen upp och vinkade till oss när hissen for iväg. Sen kom han inte ner till lobbyn på resten av kvällen utan åt på rummet eller la sig direkt.
och ännu en "German", nu från en annan vinkel (tack hr Apell)
På morgonen så syntes vare sig Booker T eller Sharmell till. De kom inte ner och åt frukost och när vi satt där i lobbyn så såg vi dom inte alls. När bussarna var på gång att åka hade vi manövrerat oss ut i den kyliga Helsinkimorgonen och stod där och huttrade. Vi hade precis pratat med Cowboy Bob (http://macgregor.webblogg.se/wrestling/2006/february/cowboy-bob-orton-jr.html) och de flesta brottarna hade redan satt sig tillrätta i bussen. Då kommer Booker T ut med andan i halsen.
Booker T lyckas få in sin avslutningsmanöver "The Scissor Kick" på Benoit men han lyckas inte att pinna honom
Booker T var klädd i en stor blå kostym, typ swingpjatt om nu någon vet vad det är, och han var stressad, det syntes. När han gick förbi frågade Sean snabbt om en autograf och han stannade till och sa,
- Not right now.
Jaha, det var det tänkte vi eftersom bussarna nu var på väg. Booker gick runt till baksidan på bussen, vad han gjorde där har jag ingen aning om, och dök upp igen efter någon minut. Han var precis på väg att kliva in när han såg oss stå där, möjligen med besvikna ansiktsuttryck. Han stannade till och gick upp till Sean och skrev en autograf samtidigt som han sa,
- Sorry to keep you waiting, we are in quite a hurry here.
Moira sträckte även fram sitt autografblock och jag sa,
- Do you mind if I take a photograph? och Booker svarade,
- No, go right ahead.
Han skrev, jag fotograferade och han klappade om Moira och sa,
- Thanks for coming to see us, hope to see you again when I dont have a bus full of wrestlers waiting for me, samtidigt som han log.
En av Booker T´s autografer som Sean och Moira fick
Booker småsprang ner till bussen hoppade in och det var det. Ett synnerligen kort möte igen men ändå lite småtrevligt. Booker hade kunnat hoppa på bussen i första skedet men han valde att snabbt skriva ett par autografer. Jag tyckte det var trevligt och omtänksamt av honom för jag förstod vilken tidspress de hade. Vi får väl också hoppas att vi träffar den sympatiske Booker T en annan gång när han inte är så stressad. Det skulle vara kul att byta några fler ord med honom eftersom han verkade vara en "sjysst" kille.
Och slutligen, Booker T, en blå kostym, penna och autografblock och Moiras bakhuvud
Eftersom www.swewrestling.com ligger nere för tillfället går det bra att lämna kommentarer här, och det uppskattas också. För er som undrar över varför swewrestling inte fungerar just nu kan jag bara säga att vi arbetar på det och hoppas få igång sajten så fort som möjligt. Har ni några frågor om swewrestlin (eller veckans wrestler) så skriv här på kommentarer men glöm inte att lämna mailadress där jag kan nå er. Jag har inte MSN eller ICQ eller vad det nu heter, tänk på att jag är gammal! Och PS, jag vet att jag utlovade Mercury eller Dean-mötet men de får komma senare istället. Nästa gång så tror jag att det blir en kvinna men man vet aldrig så noga, det finns fortfarande en del att välja på.
Alex the Lion
A message in english will follow for our foreign readers/viewers.
Till alla läsare av veckans wrestler, misströsta inte, vi har ett flertal möten kvar som ska publiceras men först så måste de skrivas! Familjen har varit uppe i Åre hela veckan och åkt skidor, därav har det varit tyst på denna blogg. Vi har nu kommit hem och ska ta tag i våra wrestlingmöten igen. Näste man till rakning blir antingen Joey Mercury eller Simon Dean. Ni kommer förhoppningsvis få läsa om ett av dessa möten i slutet på veckan. Till dess, håll till godo med en bild på författaren av denna blogg och Alex the Lion. Inte helt malplacerad för han är faktiskt en amerikansk superstar, direkt från zoo i New York. Mer seriösa och trevliga wrestlingmöten kommer så fort vi fått fart på fingrarna.
Alex the Lion and the author of this blog, Trent aka Mr RAW. More meetings with real-life wrestlingsuperstars will be published later this week.
We have recently discovered that we have quite a few englishspeaking readers (the reading part must be quite difficult for them) so we would first like to say welcome to you and secondly tell you a little about this blog. The picture you see above is just from a recent vacation and that vacation is also the reason why we have not published anything here lately. Now that we are back we will of course keep on publishing our little stories and pictures from our meetings with WWE-Superstars, we have quite a few left. If there is any interest of us also writing them in english we would like you to tell us so via the "kommentar"-link at the bottom of this story. If we find that there are a bunch of people interested in reading about our meetings we will also write them in english + start translating the ones already published. So please let us know if its worth the trouble or not.
All the best,
Trent
Till alla läsare av veckans wrestler, misströsta inte, vi har ett flertal möten kvar som ska publiceras men först så måste de skrivas! Familjen har varit uppe i Åre hela veckan och åkt skidor, därav har det varit tyst på denna blogg. Vi har nu kommit hem och ska ta tag i våra wrestlingmöten igen. Näste man till rakning blir antingen Joey Mercury eller Simon Dean. Ni kommer förhoppningsvis få läsa om ett av dessa möten i slutet på veckan. Till dess, håll till godo med en bild på författaren av denna blogg och Alex the Lion. Inte helt malplacerad för han är faktiskt en amerikansk superstar, direkt från zoo i New York. Mer seriösa och trevliga wrestlingmöten kommer så fort vi fått fart på fingrarna.
Alex the Lion and the author of this blog, Trent aka Mr RAW. More meetings with real-life wrestlingsuperstars will be published later this week.
We have recently discovered that we have quite a few englishspeaking readers (the reading part must be quite difficult for them) so we would first like to say welcome to you and secondly tell you a little about this blog. The picture you see above is just from a recent vacation and that vacation is also the reason why we have not published anything here lately. Now that we are back we will of course keep on publishing our little stories and pictures from our meetings with WWE-Superstars, we have quite a few left. If there is any interest of us also writing them in english we would like you to tell us so via the "kommentar"-link at the bottom of this story. If we find that there are a bunch of people interested in reading about our meetings we will also write them in english + start translating the ones already published. So please let us know if its worth the trouble or not.
All the best,
Trent