veckans wrestler

Orlando jordan, ett stort vitt leende och en stor Don King-frisyr

Vad Orlando Jordan har för karaktär nuförtiden har jag ingen aning om, och jag är ganska så säker på att han själv är osäker, både över karaktärens inriktning och läggning! När han kom till WWE så var det nog meningen att han skulle vara en "face" men eftersom ingen tycktes bry sig vändes han till "heel". Man kan väl inte direkt säga att någon la märke till honom då heller. Det var när han parades ihop med JBL (finns som tidigare inlägg X2) som dennes "Chief of Staff" som några ögonbryn höjdes. Men det var JBL som skötte snacket och det var JBL som var mästaren och det var framför allt JBL som var stjärnan. Orlando fick liksom sola sig i hans glans ett tag. När JBLs "cabinet" bröts upp så stod OJ där ensam igen och ingen tycktes bry sig. Han hade fått vara US-champion under en tid men förlorat titeln till Chris Benoit (finns som tidigare inlägg) under ganska så pinsamma förhållanden. Jag kommer inte ihåg hur många matcher de gick mot varandra, det var en hög i alla fall, men det gick ut på att Orlando Jordan förlorade genom att "tappa" (ge upp) ut i princip på direkten. Den första matchen varade i cirka 30 sekunder, och sen så var det cirka 25 sekunder och så vidare. Inte särskilt bra om man vill få TV-tid och synas. WWE beslöt sig väl för att smygvända Orlando till "face" för han fick börja fejda med Booker T (kommer senare i bloggen) och även delvis med Randy Orton (finns som tidigare inlägg X2). Om publiken eller Orlando har fattat om han är "face" eller "heel" har inte riktigt framkommit men eftersom inga särskilda reaktioner har synts till så har WWE kommit upp med ännu en lysande idé. Nu ska OJ bli en bi-sexuell brottare med en manlig och kvinnlig följeslagare. Vart det kommer leda vet ingen men en sak är säkert som amen i kyrkan, det kommer inte att gå framåt för stackars OJ i alla fall! Lite synd är det eftersom han är en hygglig brottare i sin bästa stunder.



JBL och OJ på den tiden det begav sig och båda var mästare

När vi såg Orlando Jordan i Helsingfors så var han definitivt "heel". han gick i en fatal-four-way match  om US-titeln mot Booker T, Chris Benoit och Matt Hardy (finns som tidigare inlägg X2). Det var OJ och Booker som var de onda medan Benoit och Hardy var de goda. Vi tyckte i alla fall att matchen var bra, åtminstone som vi kommer ihåg nu. Stämningen var så konstig i arenan, säkerligen på grund av Eddie Guerreros (finns som tidigare inlägg) död men publiken, där vi ingick, sög verkligen. Det blev inget tryck utan långa stunder var det dödstyst och man skulle kunnat ha trott att man var i kyrkan om man bortsåg från de dunkande ljuden då kroppar slängdes ner i canvasen i ringen. Till slut var det i alla fall Booker T som vann och försvarade sitt bälte, med lite hjälp från sin fru Sharmell och Orlando som han gaddade ihop sig med på heel-vis.



OJ sett från Apells vinkel i Hartwall Arena

Det blev inte så mycket sagt när vi träffade Orlando Jordan, det var ett sådant där "vanligt" möte mellan wrestlingstjärna och fan. Fanset i det här fallet var Sean. När brottarna kom tillbaka till hotellet var Orlando Jordan med den första bussen. Han var klädd i kostym (som de flesta andra) och såg allmänt stirrig ut när han rullade iväg med sina väskor mot hissen. Vi satt bara i lobbyn och iakttog först.



Och OJ från våran vinkel i Hartwall Arena

När restaurangen började att fyllas upp med hungriga brottare så var Orlando en av de första som var nere. Vi satt själva och åt när han seglade in och satte sig vid ett av borden som verkade vara reserverade för WWE. Han beställde något att äta och en öl (ölen är jag säker på för servitören ställde ett stort glas med denna dryck på hans plats) och sen så ställde han sig upp och gick ut till receptionen. Sean och Moira ställde sig upp och skulle gå ut till lobbyn men när de väl hade fått fart på sina små ben så hade Orlandp seglat in i restaurangen igen så det var bara för dem att sätta sig ner. Så där fortsatte vi under en stor del av kvällen. Orlando upp och ut ur restaurangen, barnen upp och ut ur restaurangen, Orlando in i restaurangen, barnen kvar i lobbyn!



OJ och Matt Hardy synar varandra innan matchen mellan dem och Benoit och Booker drar igång i Finland

Han rörde mycket på sig och stod eller satt inte still i många sekunder så det var lite svårt att fånga in honom. Vi hade väl så när gett upp när vi såg honom först gå till baren, säga något åt bartentern och sen gå ut i lobbyn igen. Jag sa åt barnen att sitta ner, -Ingen idé för han är väl tillbaka om en sekund. Tio sekunder senare så säger Sean att Orlando fortfarande är kvar i lobbyn och undrar om han får gå och fråga honom om autograf. - Gör som du vill, säger jag, du kommer i alla fall att missa honom.



I många matcher så får Orlando Jordan triumfera lite i början, så ock här i Hartwall där Chris Benoit ligger och åmar sig i smärtor. Men säg den lycka som varar länge!

Moira och jag satt kvar och tittade på JBL som just höll en monolog inför ett gäng med brottare vid ett av borden och vi väntade på att Sean skulle komma tillbaka tomhänt. Vi sneglade ut mot lobbyn och döm om vår förvåning, vi ser Sean stå och prata med Orlando som håller på att signera hans promobild. Moira frågar om inte hon också kan gå och jag säger ja och hänger på. Precis när vi kliver ut ur restaurangen så är Sean klar och jag hör honom säga, - Thank you very much Mr Jordan (trevligt att man har väluppfostrade barn). Orlando börjar gå in mot restaurangen igen och vi är precis på väg ut. Precis när han ska passera oss så håller Moira upp sitt lilla autografblock, han tittar till och ser faktiskt ganska så stressad ut. Hans blick vänder sig mot brottarna inne i restaurangen och sen tillbaka mot Moira och så stannar han till. Moira säger, - Could I please have your autograph?



OJ, sin vana trogen, fastnar i en "Crippler Cross-Face", och inte nog med det...

- Sure, säger Orlando och fyrar av ett leende med tänder som är så vita att tillverkarna av tandkräm skulle slåss över att få använda honom i sina reklamkampanjer. Det var nästan så att jag började fumla efter solglasögonen eftersom hans garnityr nästan bländande mig! När han skriver sin autograf så frågar han Moira, - So whats your name? Moira svarar och Orlandp plitar på. Varför han frågade har jag ingen aning om eftersom han "bara" skrev sitt namn, han ville väl bara vara trevlig. När han skrivit klart så gav han blocket tillbaka till Moira, satte handen på hennes huvud och sa, - Nice to meet you little girl. Vi började väl svamla lite lätt med ett "Nice to meet you to" men vi hann knappt säga klart meningen innan Orlando seglade vidare och in i restaurangen. Jag hann inte fråga om foto men barnen var lika lyckliga för det, de hade ju fått sina autografer.



Det blir en "Sharpshooter" från Benoit också innan Booker T avslutar matchen!

Orlando satt inte länge någonstans under hela kvällen. Vad han gjorde när han kryssade fram och tillbaka på hotellet har jag ingen aning om. Hur han verkligen är som person har vi heller ingen aning om eftersom mötet verkligen var flyktigt. Jag frågade Sean vad Orlando sagt men det var det vanliga enligt honom, har du sett galan vad tyckte du osv. Men han tog sig i alla fall tid att skriva autografer så heder åt honom, även fast jag innerst inne inte bryr mig om OJ som brottare. Barnen blev glada och det är en av huvudorsakerna till att vi åker till Finland och att pappa pungar ut pengar för dyra hotell. Vill också tillägga att hedersmannen Apell (ännu en wrestlingresenär) har gett mig tillträde till hans foton så det kommer faktiskt att komma lite bilder med mer fokus än mina i bloggen, tack Rickard!



Promobilden som OJ signerade åt Sean, autografen syns lite dåligt på bilden men i verkligheten så är den faktiskt väldans snygg!