Lilian Garcia, part 2

Nu är det ju så att vi fortfarande har några träffar kvar från Barcelona att redovisa, Chris Jericho för att nämna en, men jag tänkte flika in med några nya också. Det är ju så att sonen och jag har varit på ännu en resa och det blev, efter mycket om och men, en hög med wrestlers till som måste presenteras. Fortsättningsvis kommer jag att blanda från Barcelona och vår senaste resa, Helsinki Finland.



Sonen på vid brottarentrén på arenan på vår senaste wrestlingtripp till Helsinki Finland

Först ut denna runda blir damen som var sist ut sist, Lilian Garcia. Hon är som alla vet vid detta lag presentatör/konferencier på showen RAW och dessutom sångerska. Förutom det så är hon helt otroligt trevlig. Det tog ett tag innan vi träffade henne, och ett tag innan vi träffade någon överhuvudtaget!



Lilian Garcia talar om för Helsinki Finland vad som komma skall.

Eftersom vi haft tur på vårt hotell tidigare så höll vi oss där ett tag men efter att jag frågat i receptionen blev vi på det klara med att brottarna inte skulle bo där. Vi tog då och strosade ut på Helsingfors gator men det gav ingenting. Det var folktomt, brottartomt och trist, om man bortser från alla högljudda ryssar som gjorde stan osäker. Inte ens de finska måsarna orkade skrika ikapp med ryssarna så de la sig tillrätta längs kanalen och väntade på bättre tider.



Två finska måsar som gett upp kampen mot den röda faran!

Vi hade bott inne på Hilton i Helsingfors stad över natten där brottarna bott förut men det fanns inte en trikå, dvärg eller biceps där så långt ögat nådde. Hotellet var fullt av ganska så skräniga och intoxikerade ryssar som var där för att se VM-kvalmatchen mellan Finland och Ryssland. Ryssarna vann med 3-0 och det gjorde dem ännu skränigare.



Vårt hotellrum där vi försökte gömma oss undan alla segerrusiga ryssar!

Vi gick på showen på kvällen som kanske inte var en höjdare men eftersom vi hade bra platser och dessutom fick lite uppmärksamhet från några av brottarna/divorna för våra skyltar så kändes allt inte bortkastat men det var ändå rätt tomt att inte träffa på några av dem på hotellet.



Sonen och ringen innan showen började. Tyvärr var det inte särdeles mycket folk så vi får se om WWE dröjer i fyra år till innan de kommer tillbaka till Finland.

På morgonen efter showen var vi uppe tidigt och drog i tristessen ut till flygplatsen för att vänta på flyget och se om vi kanske skulle ha lite tur där. Vårt flyg till Stockholm gick 09.30 och första flyg till Prag, som WWE skulle till, gick också 09.30. Vi checkade in vår resväska men behöll mitt album med scrapbooking LO´s och våra skyltar ifall vi skulle stöta på någon. Tanken var att vi skulle in till gaten men eftersom vi var ute alldeles för tidigt beslöt vi oss för att ta en titt på det nya Hilton-hotellet som öppnat vid flygplatsen. Fem minuters gångväg från terminalerna så klev vi in i ett mycket modernt och stilfullt hotell. Jag gick fram och presenterade mig i receptionen och undrade om det var OK om vi tittade runt lite. Inget problem sa de där och sonen och jag tog oss en liten tur runt lobby, restaurang och bar. Ett fåtal gäster var nere och åt frukost men annars var det tyst och stilla. Efter att ha spenderat en liten stund där, tagit en kopp te så beslöt vi oss för att gå ned till flygplatsen igen och se om inte något hände där. När vi passerade hissarna i lobbyn plingade det till och ut klev Lilian Garcia med alla sina väskor. En halv minut senare och vi hade missat henne. Mr Matjord slår till igen!



Lilian gör reklam för WWE.programmet, så klart föll vi för den och spenderade våra surt förvärvade pengar på något vi inte behövde!

Kvickt som attan hälsade vi på ms Garcia och frågade om hon kunde tänka sig att signera mitt album. -Absolut, med glädje, svarade hon och började att sätta dit sin "John Hancock". När hon höll på med det, för övrigt en mycket stilig sådan, så berättade jag att hon faktiskt fanns i albumet. Hon ville genast se och jag bläddrade upp min LO på henne. Jag saknar faktiskt lite ord över hennes reaktion men en sak är säker, hon gillade det hon såg, hon gillade det hon såg jättemycket! Hur kan jag nu veta det? Ja, ord som jag älskar detta, det var det vackraste jag sett och en drös med andra superlativer är någorlunda avslöjande.



Framsidan på mitt album med LO´s (allting handskuret) och autografer från några som vi träffade.




Baksidan på albumet och några fler autografer. Lilian hittar ni högst upp till vänster.

Lilian frågade sedan mig om hon kunde få titta på mina andra små alster och vad svarar man på det? Hon började titta igenom dem och hade små kommentarer till de flesta. Jag kan avslöja att Stacy Keibler är någon hon saknar, jättemycket, och att Stacy är Lilian absoluta favorit bland divorna som passerat under de senaste åren. Molly Holly, Trish och Victoria var några hon saknade mycket också. När hon kom fram till min Rey Mysterio-LO så stannade hon upp länge och sa att det var otroligt synd att Rey inte var med. Han hade älskat den och det hade bara varit ett måste för honom att se. Under tiden hon bläddrade så pratade vi på om Finland, om varför vi åkte runt till olika länder och följde WWE, varför de bodde vid flygplatsen och när deras flyg gick. Hela tiden var hon mer än trevlig och hon luktade precis lika gott som hon gjorde sist vi träffade henne. När hon var klar med albumet strödde hon ännu mer ros över mina små kreationer (som ni kan hitta här
http://trentscissorhands.blogspot.com/ ) och sa att detta utan tvekan var den snyggaste "fan-creation" hon någonsin sett och det vackraste scrapbookingalbumet som någonsin gjorts (med detta menade hon innehållet även om hon gillade både fram och bak på albumet).



Lilian Garcia, leendet, albumet med Lilian och en gammal Big Show uppslagen. Lilian gillar min "konst"!

Sedan var det dags för fotografi och jag fick först ta ett foto på Lilian när hon höll upp mitt album med sidan på henne uppslagen samt ett foto med sonen. När jag sedan frågade i all blyghet om även jag kunde få vara med på ett så svarade hon att hon med stolthet skulle fota sig med en sådan artist som mig. Jag blev lite längre den dagen!



Jag och den alltid lika trevliga Lilian Garcia!




Den alltid lika trevliga Lilian Garcia och den inte alltid lika trevliga sonen!

Vi skildes åt i lobbyn och sonen och jag drog oss tillbaka till lobbyn. När vi sitter där kommer nästa person ut, Hornswoggle, och sonen reser sig upp och frågar om en autograf. Hornswoggle svarar, -Later, och går vidare varav vi bestämmer oss för att skita i dvärgen. Vi tar också det mogna beslutet att gå ut och ställa oss utanför hotellet efter att vi missat både Regal och HHH som gick en annan väg ut ifrån hissarna. Detta visar sig vara det bästa beslutet vi tagit på länge men mer om detta i andra inlägg. Som vanligt är kommentarer något som vi tacksamt tar emot.



Och vi avslutar detta lilla inlägg med en bild på dvärgen som dissade oss! Vi kan dock meddela att han tvättat ansiktet och att han var kortare än sin resväska!

Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits