veckans wrestler

Senast vi mötte Kane, och nu låter det som vi möter honom lika ofta som vi byter underkläder, vilket inte är helt sant, att vi möter honom ofta vill säga, vi byter varje dag, OK! Var var jag nu? Jo, sist vi stötte på Kane så fick sonen beröm för sin goda smak, så ock denna gång. Det visar på att Kane troligtvis själv har mycket god smak.



Kane har både Hornswoggle och Finlay i ett stadigt grepp. Bilden är från en gala i USA eftersom mina bilder saknar allt vad skärpa heter (men ni får se ett par ändå!)

Kane, The Big Red Machine, The Big Red Monster, eller Jacob Goodnight som Kanes karaktär heter i filmen han nyss hade huvudrollen i, See No Evil, en riktigt blodig sak, är en av de större brottarna i WWE, både volym- och kändisfaktor. Han är oftast en läbbig typ men eftersom han varit med så länge så har publiken tagit honom till sitt hjärta så hur konstigt det än må låta så har detta monster förvandlats till en ond goding!



Kane i all sin prakt i Barcelona

I Barcelona så mötte Kane den irländska brottaren Finlay. Kane är något begränsad i sin brottning men Finlay som också har varit med länge behärskar det mesta och kan få vem som helst att se bra ut i ringen. Nu var jag lätt orättvis mot Kane för han kan faktiskt också, det blir bara så mycket bättre när han möter en sådan som Finlay. I alla fall, i Badalona Barcelona så var det inte bara Finlay utan även den lilla irländska pysslingen Hornswoggle som fick veta att de levde. Det var ganska så mycket komedi i matchen och jublet var stort (det var det hela tiden) i arenan under hela matchen. Som ett extra litet plus för oss så såg Kane vår Kane-skylt och tillkännagav detta. Det är alltid lika roligt när någon av brottarna ser våra kreationer, lite tacksamhet för jobbet vi lagt ned helt enkelt.



Kane på knä i Barcelona och tittar man riktigt noga så ser man att han har Hornswoggles hatt på huvudet

När vi var ute på flygplatsen så var Kane den sista Superstar vi pratade med. Först när vi kom in så såg vi honom sitta och spela kort med bland annat Hornswoggle, den lilla dvärgen han detroniserat kvällen innan. De använde en av deras väskor som bord och det var, hur dumt det än må låta, ganska så fascinerande att stå och tjuvkika på. Vi rörde oss lite runt och pratade med några brottare och när gaten till slut öppnade så drog sig många brottare rakt in i smeten och skulle köa för att komma på planet. Kane drog sig bakåt med några ickebrottare från WWE och där stod vi. Han tittade på oss, vi tittade tillbaka och så såg han sonens T-shirt. Sonen hade denna gång valt att ha just en Kane T-shirt så det var verkligen lyckat.



Kane stirrar ned på Finlay i Barcelona

Sist vi såg Kane hade sonen haft tröjan i väskan men åtminstone haft sinnesnärvaro att plocka upp den, nu satt den där som en smäck på sonen. Kane vinkade till oss och vi lättade likt små lyckliga barn och trippade fram till den stora mannen. Han hälsade på oss båda genom att skaka hand och började prata om galan. Vi berättade att vi tyckt att det var otroligt bra men bäst hade givetvis hans match varit (ja, jag arbetar egentligen som lismare) och allra bäst var det när han hade sett vår skylt. -Skylt? sa han frågande och jag började att förklara hur den såg ut. Jag hann inte många ord innan han sa, -Den som såg ut som en Wrestlemania-skylt? -Jajamensan, sa jag och han sa att det var bland de snyggaste skyltar han sett. -Givetvis, sa jag, den var ju tillägnad dig och mitt lismande visste inga gränser. Kane skrattade högt och så pratade vi vidare om wrestling, att vi träffat på honom förut i Finland fast då var dottern med och han tackade för all support och för att vi reste land och rike runt för att titta på WWE och heja på honom. Det var ett riktigt trevligt samtal och hade det inte varit så att han skulle ombord planet är jag säker på att han stått kvar och pratat en lång stund till. I alla fall så hann vi med att ta ett foto på honom och sonen och innan han gick så tackade han oss igen och gav sonen ånyo en komplimang för hans utsökta smak av T-shirts. Vi skakade hand igen och så gick han och där stod vi kvar, väl lyckliga och glada till mods. För er som undrar, det kommer ett par möten till, så fort jag har tid att skriva ned.



Den riktigt stora, och riktigt trevliga Kane tillsammans med sonen, inte riktigt lika stor men ändå ganska så trevlig!