I natt sov jag, pappan, inte så bra. Det var varmt och kvavt och dottern var mest hög hela natten vilket gjorde mig låg. Efter ett idogt inpumpande av insulin varannan timma lyckades jag få ned henne på en acceptabel nivå vid halvsju tiden på morgonen. Jag somnade då helt utmattad, uttorkad och irriterad (som man lätt blir utan sömn och luft) som en stock. En halvtimma senare så vaknar jag av att dottern petar på mig och säger, -Pappa, pappa, får jag ligga närmare dig? Utan att vänta på svar kryper den lilla varma personen tätt intill mig, håller om mig och säger, - Jag hade den läskigaste mardrömmen så kan du hålla om mig? Dottern somnar snabbt om och hennes varma utandningsluft söker sig rakt upp i ansiktet på mig. Det blir ännu varmare och ännu svårare för mig att sova men vad gör man? Man ligger kvar och ligger still så att man inte ska väcka den lilla prinsessan. Det finns tillfällen här i världen då man trots sin sömnlöshet kan kliva upp på morgonen med ett leende på läpparna, det här var ett av dem.
Laila
Du har så rätt!
I natt hade jag just en sån natt också. Sonen kommer in och stryker mig över pannan. "Mamma, jag har drömt en mardröm. Får jag ligga hos er?"
Jag öppnar täcket och låter honom komma under.
"Mamma, kan vi inte ligga kind mot kind? Jag tycker om det"
Å så somnade vi.
Idag ler jag än. För jag känner den fortfarande varma mjuka kinden mot min.
Ulrika på den här bloggen
Du får även oss att le vid tanken. Så sött.
2