Little Chicken
Pappan i familjen har en dold talang. Han är en fena på grötrim, limericks, slogans och annat som rimmar. Familjen uppskattar framförallt hans slogans, för alltsom oftast är det en tävling förknippad med uppdraget och därmed också en eller några attraktiva vinster. Genom åren har det blivit ett och annat, från badbollar till Åresemester. Senast blev det en kyckling.Little Chicken som ni ser på bilden är inte alls särskilt liten. Moira är 1,45 m. Om man räknar med tuppkammen så är nog kycklingen 1,20 m i alla fall. Den stod uppställd på det lokala Coop Forum varuhuset till allmän beskådan och med en uppmuntran om att skriva en slogan och vinna pippin. Moira bönade och bad sin far att skriva en vinnande slogan så då gjorde han det. Och vann. Folk tittade lite konstigt på honom när han bar ut Little Chicken till bilen.
Moira är lycklig, men på nätterna är kycklingen förpassad till ett stängt arbetsrum, för ingen i familjen vill yrvaket titta upp och se ett jättehuvud bredvid sängkanten. Han är bara lite för stor för att vara gullig.
Tillskott i semesterkassan
Under Fotbolls-VM förbyts den annars så lugne och trevlige pappan till ett sportmonster. Svordomarna haglar i vardagsrummet, speciellt under hopplösa matcher som den pågående mellan Sverige och Paraguay (0-0 i halvlek).
Men det finns någon som gnuggar händerna när pappa svär. Moira sitter med anteckningsblocket i högsta hugg och noterar vilka invektiv som frekventerar luftrummet. Vi har nämligen ett bötessystem i familjen, varje svordom är belagd med böter om en krona vilka går direkt till semesterkassan. Behöver jag säga att vi snart har råd med en all-inclusive kryssning för hela familjen i Västindien?
Men det finns någon som gnuggar händerna när pappa svär. Moira sitter med anteckningsblocket i högsta hugg och noterar vilka invektiv som frekventerar luftrummet. Vi har nämligen ett bötessystem i familjen, varje svordom är belagd med böter om en krona vilka går direkt till semesterkassan. Behöver jag säga att vi snart har råd med en all-inclusive kryssning för hela familjen i Västindien?
Upp och så ner igen
Förra veckan var vi hos läkaren och diskuterade nattvärden. Vi kom överens om att höja Moiras doser av det långtidsverkande insulinet, Levemir, för att se om det kan hjälpa. Men innan vi ens hann se effekten av de nya doserna så kom sommaren till Falun och med den temperaturer runt 30 grader. Inte vet jag om det är värmen i sig eller om det helt enkelt är för att barnen rör på sig mer när det är fint väder (på studsmattan bland annat) men Moiras värden brukar sjunka ganska ordentligt när det är varmt ute. Så även i denna värmebölja, så nu har vi fått sänka doserna igen. Hon får ändå känningar varje dag och de hävs bäst med glass när solen skiner! Inga ledsna miner så långt ögat når. Nattvärdena ser ganska bra ut, vi hoppas att det är en bestående trend.
Pump på låtsas
På senaste läkarkontrollen så pratade vi om fördelar och nackdelar med insulinpump. Vår läkare var mycket pedagogisk och bad Moira berätta vad hon trodde skule vara det allra värsta/bästa med att ha pump. Någon fördel hade hon svårt att hitta - den uppenbara är ju att slippa ta sprutor åtta gånger om dagen, men eftersom hon tycker att det går så bra med sprutorna (som egentligen inte är riktiga sprutor utan insulinpennor) så såg hon inte just det som något som kunde uppväga nackdelarna.
Den största skräcken visade sig vara att sova med pumpen. Hon var rädd att det skulle kännas obehagligt med något som sitter fast på kroppen och att pumpen skulle vara i vägen när hon ändrar sovställning. Men då kom diabetessköterskan med en bra idé. VI fick låna med oss en pump-atrapp med slang och allt, som vi bara tejpar fast på kroppen och alltså inte sticker in någon kanyl i magen. Det tyckte Moira var helt OK, ja till och med lite spännande!
Hon har nu sovit med låtsaspumpen en natt, hon somnade utan problem och sov hela natten. Pumpen hade hon "lös" i sängen, alltså inte i något bälte, och det fungerade bra. Den enda som lade sig på pumpen var jag, mamman, och jag kan meddela att det var inte så skönt. Pumpen är hård nämligen. Men på det hela taget så var det ett steg i rätt riktining, nu får vi hoppas att det fortsätter åt rätt håll! Vi ska ta upp pumpdiskussionen med läkaren i höst igen.
Den största skräcken visade sig vara att sova med pumpen. Hon var rädd att det skulle kännas obehagligt med något som sitter fast på kroppen och att pumpen skulle vara i vägen när hon ändrar sovställning. Men då kom diabetessköterskan med en bra idé. VI fick låna med oss en pump-atrapp med slang och allt, som vi bara tejpar fast på kroppen och alltså inte sticker in någon kanyl i magen. Det tyckte Moira var helt OK, ja till och med lite spännande!Hon har nu sovit med låtsaspumpen en natt, hon somnade utan problem och sov hela natten. Pumpen hade hon "lös" i sängen, alltså inte i något bälte, och det fungerade bra. Den enda som lade sig på pumpen var jag, mamman, och jag kan meddela att det var inte så skönt. Pumpen är hård nämligen. Men på det hela taget så var det ett steg i rätt riktining, nu får vi hoppas att det fortsätter åt rätt håll! Vi ska ta upp pumpdiskussionen med läkaren i höst igen.