Golf i blodet

Jag har då aldrig riktigt förstått tjusningen med golf. En snobbsport som dessutom är långsam och tråkig. Ja, åtminstone tyckte jag det innan barnen tog upp denna ädlaste (märker ni möjligtvis ett ändrat tonfall?) av sporter. Och att den har sitt ursprung i mitt eget hemland gör ju inte saken sämre.

 

Moira har, som ni tidigare läsare av denna blogg vet, gått på golfskola i sommar. Sean klarade av sitt gröna kort redan förra sommaren. När golfskolan tog slut så ändade dock inte säsongen för barnen utan de har vid första möjliga ögonblick dragit iväg oss intet ont anande föräldrar till rangen för att tömma vårat förråd av tior. Eftersom vi inte är så bevandrade i hur man slår och står och så vidare har barnen övat själva. Vi har dock märkt att vissa slag/poser eller vad ni nu vill kalla det inte har varit perfekta så vi bestämde oss för att barnen skulle få några privatlektioner. Det låter lite dyrt och snofsigt men det var det inte. Det var billigt och familjärt. Idag har Moira varit på sin första privatlektion. I en dryg halvtimme hade hon lärarens fulla uppmärksamhet och genom hans handledning gjorde hon stora framsteg. Jag (pappan i det här fallet) satt först bredvid och tittade men blev efter ett tag uttråkad och började tjonga iväg några bollar själv. Det positiva man kan säga om mina slag är att de kommer långt och högt. Det negativa är att man aldrig vet var de hamnar. Jag tror att golfläraren uppmärksammade detta för när Moira var klar så sa han till mig,

- Ja, det kanske är dags för pappa att ta några lektioner också.

- Eh, jag bara slår för att det är skoj, svarade jag, lite tidsfördriv helt enkelt.

- Ja, men man blir aldrig för gammal för att lära sig, sa han då.

 

Det är helt klart att jag ska lämna golfen till barnen i familjen. Moiras slag är som en smekning att beskåda och när jag inte spred bollar som en dyngspridare stod jag och myste av beundran när hon slog. Hon har det i blodet den lilla ärtan (fast troligtvis från några generationer längre bak än min). Jag har äntligen lärt mig att acceptera denna sport, ja till och med älska den. Åtminstone när det är mina barn som står för golfunderhållningen. 


Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits