Vi pumpar på
Nu har det gått två veckor sedan Moira fick sin kära pump och vi har allihop vant oss vid den och våra nya rutiner. Nålbyte var tredje dag fungerar bra, skönt att vi inte har behövt byta oftare än så än. Fortfarande lite "sjuksyrrevarning" vid nålbytena, med all utrustning och sterila kompresser, men varje nålbyte går smidigare än det förra. Det känns nästan som om vi har koll på läget!
Pumpen har en triljon inbyggda funktioner men vi nosar bara vid ytan än så länge. Fördröjd bolus och allt vad det heter får vi ta senare, när basfunktionerna sitter i ryggmärgen. Det enda jag känner att vi borde göra ganska snart är att koppla upp pumpen mot ett program i datorn så att vi kan ändra namnet på pumpen från Cozmo till Bunny (Moiras önskemål, och det måste ju hon få bestämma. Moira gillar kaniner ...)
Värden fortsätter att ligga rikitigt bra, vissa dagar åt det låga hållet med extra godisintag som resultat för att häva känningarna (vi är restriktiva med godis i vanliga fall så det är välkommet med lite lyx tycker Moira). Nattvärdena har vi inte riktigt fått styr på så än så länge är det det gamla vanliga nattvaket som gäller. Just nu sitter damen i soffan och snörvlar, en liten höstbacill har slagit till. Men vi har konstigt nog inte sett det på blodsockervärdena än.
Överhuvudtaget behöver hon mycket mindre insulin än tidigare, vi har dragit ner alla doser till ca en tredjedel. När vi beräknar måltidsdos så tänker vi just nu på vad hon fick tidigare och så halverar vi den dosen och drar bort lite till. Hm, det lät ju inte så smidigt inser jag nu men vi lär oss snart den nya kolhydratkvoten!
Pumpen har en triljon inbyggda funktioner men vi nosar bara vid ytan än så länge. Fördröjd bolus och allt vad det heter får vi ta senare, när basfunktionerna sitter i ryggmärgen. Det enda jag känner att vi borde göra ganska snart är att koppla upp pumpen mot ett program i datorn så att vi kan ändra namnet på pumpen från Cozmo till Bunny (Moiras önskemål, och det måste ju hon få bestämma. Moira gillar kaniner ...)
Värden fortsätter att ligga rikitigt bra, vissa dagar åt det låga hållet med extra godisintag som resultat för att häva känningarna (vi är restriktiva med godis i vanliga fall så det är välkommet med lite lyx tycker Moira). Nattvärdena har vi inte riktigt fått styr på så än så länge är det det gamla vanliga nattvaket som gäller. Just nu sitter damen i soffan och snörvlar, en liten höstbacill har slagit till. Men vi har konstigt nog inte sett det på blodsockervärdena än.
Överhuvudtaget behöver hon mycket mindre insulin än tidigare, vi har dragit ner alla doser till ca en tredjedel. När vi beräknar måltidsdos så tänker vi just nu på vad hon fick tidigare och så halverar vi den dosen och drar bort lite till. Hm, det lät ju inte så smidigt inser jag nu men vi lär oss snart den nya kolhydratkvoten!
Kommentarer:
Postat av: Amiechan
Vad kul att det går bra :) "Bunny"? :D
Förresten är det kul att du skriver på bloggen nu igen!
Postat av: Ulrika på den här bloggen
Amiechan: Tack! Det där med att skriva på bloggen går i vågor ... emellanåt är jag alldeles för trött och då räcker energin bara till att kolla läget på kolhydrater.ifokus.se :)
Postat av: Nettan
Åh vad bra med pump till Moira! Härligt att det fungerar och klart ni måste byta namnet på pumpen!
Kram
Postat av: Ulrika på den här bloggen
Nettan: det känns jättebra med pumpen! Det är till och med så att vi vissa dagar "glömmer bort" diabetesen, det har hänt att vi åkt hemifrån utan den vanliga lilla väskan med alla blodsockerkollpryttlar, digestivebar etc. En dextrosol i fickan känns fullt tillräckligt för en kortare tur. Så var det inte förut, då hade vi alltid insulinpennorna och diverse annat med oss.
Trackback