Svar på tal

Det förra inlägget som gjordes väckte lite upprörda känslor och vi fick en kommentar som vi faktiskt väljer att svara på här. Varför? Jo, debatt om detta ämne är mycket viktigt så därför hoppas vi att flera människor hör av sig med sina åsikter.

För det första vill vi göra klart att vi inte vill, eller kan, förbjuda allt firande i skolan. Vi vill bara att det ska vara någon måtta på det. En bulle, eller en glass någon gång är ingen fara på taket. Tio bullar åt gången är inte bra, vare sig man är diabetiker eller inte.  Det är det överdrivna frosseriet som vi vänder oss emot! Och samtidigt kan man faktiskt inte fira allting med att äta någonting sött men enligt kommentaren vi fick så är det väl inte så farligt. Det blir ett långt inlägg det här för vi tänker punkta upp resonemanget som förs i kommentaren och det var en lång kommentar.

Det är varje vuxen persons skyldighet att känna till vad man ska respektive inte ska äta, men detta gäller inte barn! Det är skolans skyldighet att beaktta detta för det är de som har tillsynsansvaret under skoltid. Vår dotter vet mycket väl vad hon får och inte får äta, men varför ska hon och alla andra elever äta saker som inte är nyttiga för dem i firandets tecken varje vecka? De enda som egentligen behöver socker är diabetiker (för att stabilisera ett lågt blodsocker) alla andra klarar sig mycket bra utan. Vår fantastiska kropp ser nämligen själv till att omvandla näring i form av fett och protein till den glukos som behövs för att vi ska fungera.

"Att man som barn vill fira sin födelsedag med sina fritidskompisar är väl en bra sak?" skrivs det i kommentaren. Suck. Här kommer så ännu ett räkneexempel från min sida. I dagens klasser som bara växer och växer så är man i runda tal 30 elever. Det betyder att i rättvisans namn så ska alla få fira sin födelsedag i skolan med socker på något sätt. Det är trettio veckor det. Sen så var det väl inget fel med att vilja fira att skolan snart är slut enligt kommentaren, och så ska vi givetvis fira att skolan faktiskt är slut. och sen är det jul, påsk, pingst, namnsdagar, snart andra lov, skolstart, Nationaldag, Barnens dag, FN-dagen och så vidare. Det går att hitta något att fira varje dag om man anstränger sig, och det är väl bra att man firar men varför ska man jämt och ständigt fira med socker? Dagens ungdom behöver inte det, det är inte nyttigt utan rent hälsovådligt men det spelar väl ingen roll bara man får äta något sött. Socker är beroendeframkallande, precis som alkohol och tobak, så om man resonerar som vår kommentator gör kan man väl lika gärna ha rökpauser i skolan också. Det borde ju vara en mänsklig rättighet. Jag tycker om att fira med ett glas vin eller liknande när jag fyller år. Det borde då vara passande att jag tar med mig ett par flaskor till jobbet och bjuder alla på ett glas, det vore ju jättetrevligt. Och om det nu finns någon nykter alkoholist på mitt jobb så kan ju den personen bara tacka nej, den personen vet ju hur onyttigt det är för just honom eller henne. Att jag skulle fresta personer som inte bör dricka alkohol med mitt vin spelar ju ingen roll enligt kommentatorns åsikt, de kan ju ta och dricka ett alkoholfritt alternativ!

Min skola för alla blir en skola för ingen på grund av att barnen inte får festa till på sötsaker, skriver kommentatorn. Jag vet egentligen inte hur jag ska svara på något så urbota dumt! Var någonstans i läroplanen står det att skolan ska skapa en gemenskap genom att servera onyttigheter till barnen? Det resonemanget är ungefär lika dumt som det kommentatorn för över sin synskada och det orättvisa i att han inte kan ta körkort. Vad man ska ha klart för sig är att det inte är någon rättighet att jämt och ständigt stoppa i sig sötsaker. Det leder till ohälsa, skapar ett beroende och förstör tänder, både för diabetiker och ickediabetiker. Vill man fira hemma så är det upp till var och en. I skolan som är obligatorisk ska inte barnen behöva utsättas för detta var eviga vecka. Jag förespråkar inte ett totalt godisförbud men det måste vara med måtta och jag blir uppriktigt sagt orolig när jag läser det kommentatorn avslutar sitt inlägg med, "Om ni faktiskt lyckas få igenom ett totalt godisförbud på skolan kommer syndabocken givetvis bli den elev som inte kan äta sockret och således stoppat de andra från att göra det. Den mobbning och utfrysning det kan leda till vill jag inte spekulera i".  För det första betvivlar jag det starkt eftersom du tar ifrån barnen deras intelligens genom ett sådant uttalande, för det andra så är det skrämmande att du tror att ett sockerberoende kan leda till att man börjar frysa ut och mobba andra när man inte får tillfredsställa sitt behov. Du kanske borde dra ned lite på din sockerkonsumtion du också!

Kommentaren går att läsa under förra inlägget Du blir vad du äter! Vad tycker andra läsare? Hör gärna av er med kommentarer, både för och emot.

Kommentarer:
Postat av: Amiechan

Jag blev ganska upprörd när jag läste kommentaren till förra posten, men jag lyckades inte samla mig för att ge svar på tal.

Jag nöjer mig dock att ge utdrag ur (och kommentera) "Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)" som _alla_ skolor i Sverige måste följa.

"Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. (...) Skolan ska därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen."

Är det av omsorg om eleverna vi lär dem att man ständigt måste fira med sötsaker? Det är allt fler barn idag som är överviktiga, är det av omsorg om dessa som det måste bjudas på sötsaker så ofta?

Om familjerna försöker fostra sina barn att äta nyttigt och röra på sig, på vilket sätt stöder ett ständigt fikande samarbetet med hemmet/föräldrarna?

Skolans uppdrag är att erbjuda fysisk aktivitet varenda dag - på vilket sätt stöder fikandet detta? Vi vet (och jag har själv levt med det!) att barn&vuxna som är överviktiga undviker fysisk aktivitet för att det är jobbigt på många olika sätt. Skolan borde alltså istället ge utrymme till rörliga lekar istället för stillasittande fika.

"Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.
(...)
I skolarbetet skall det intellektuella såväl som det praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor skall uppmärksammas."

Harmonisk utveckling innebär inte attt äta mat som faktiskt _skadar_. Alla som har haft med barn att göra vet att väldigt många barn klättrar på väggarna efter att ha fått i sig mycket socker och _det_ skapar inte den miljö som en harmonisk utveckling sker i.

Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Om man ska uppmärksamma hälso och livsstilsfrågor måste man ge barn mallar för hur man gör. Hur gör man för att ha roligt utan att äta sötsaker? Hur gör man för att varva ner när det varit stressigt? osv. Erbjuder man enbart mallar som innebär ätande av sötsaker kommer barnen att göra det utanför skolan också.

"Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola...
- har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön."

Detta är alltså ett av de mål som finns för grundskolan! Uppfyller skolan detta mål? HUR skall man uppfylla det? Jag har svårt att tänka mig att detta kan kombineras bra med ett ständigt fikande. För om skolan bjuder på detta/anordnar det så innebär det ju att det är bra? I skolan lär man sig viktiga saker och lärdomen i detta fall blir att det är ok (ja säkert bra och nyttigt!) att äta/fika på detta sätt.

Och sedan har jag en egositisk syn på sötsaker också: JAG vill kunna bjuda på sötsaker. JAG vill SJÄLV kunna bestämma när det ska ätas godis/kakor/glass och inte tvingas på det av skolan. Om det fikas så ofta i skolan kan jag inte låta mitt barn (ja, jag har inga barn än, men jag vill ha det) äta godis hemma, veckokvoten som ett växande barn tål utan att riskera sjukdom och fetma kommer skolan snabbt upp till. Det handlar ju trots allt inte enbart om vad man äter i skolan! Om man fikar/firar med sött alltför ofta innebär det att tiden utanför skolan inte får lov att innehålla sötsaker för balansens skull. Då stödjer inte skolan föräldrarnas fostran utan stjälper den genom att föräldrarna måste kompensera för skolans underminering.

Postat av: Marie

Jag har en dotter på 5 1/2 år som har haft diabetes typ 1 i två år. Ett barn som får diabetes i tidig ålder är det väldigt svårt att få en jämn blodsockerkurva på vilket ju beror på att man aldrig vet från dag till annan vad som kommer att ske under dagen och hur aktiva de kommer att vara. Eftersom värdet kan svänga rejält under en "normal" dag så blir ingenting bättre av att det serveras kakor, godis eller annat sött var och varannan dag.

Daghemmet där min dotter går har verkligen ställt upp och tänkt till vad gäller sockerintaget. Sedan ett år tillbaks så har man månadskalas istället för kalas var och varannan vecka för de som fyller år. Barnen blir firade i samband med sin födelsedag men själva kalaset sparar man till slutet av månaden då alla som fyllt år under månaden hyllas på nytt. Inget barn eller förälder har någonsin invänt mot detta!!! Personalen ser det också som oerhört positivt då de ny kan planera sin verksamhet varje vecka utan avbrott för kalas.
Dagiset har även anammat lite av GI-metoden vilket innebär att inget vitt bröd serveras, man har tagit bort saftkrämer till mellis osv. Alla föräldrar har blivit inbjudna till en föreläsning om GI-metoden vilket uppskattades väldigt mycket. Det handlar inte om att barnen och vi vuxna ska äta strikt efter denna metod men många fick sig en liten tankeställare och bytte ut vanlig pastan mot fullkorn osv.

Jag tror att denna godis- och sötsaksfixering är något som vi vuxna har överfört till våra barn. Själv är jag uppvuxen på 70-talet och då fick man pengar på lörda'n för att köpa sitt lördagsgodis samt ev läsk till maten på lördagskvällen. That's it! Idag ska det vara fredagsmys, lördagsmys, godis för att Sverige spelar matsch i ishockey osv... Varför??? Till saken hör även att vi under min uppväxt var ute och lekte efter lekis eller skola varje dag, hur ser det ut idag?? Barnen blir tjockare och tjockare och de rör på sig mindre och mindre. Det är vi som vuxna som måste ta på oss ansvaret och se till att våra barn får i sig rätt typ av mat och att sockerkonsumtionen hålls nere.

Som förälder till ett barn med diabetes så har man verkligen fått upp ögonen för hur det ser ut i samhället. Det är tråkigt att det ska behövas något så drastiskt som en livslång sjukdom på ens barn för att man ska förstå men tyvärr så är det så. Jag önskar inte att någon ska få uppleva den oro och ängslan som vi som diabetesföräldrar ständigt går med men ibland skulle man vilja att en del oförstående människor fick känna av det. Hårda ord men förståelsen för diabetes typ 1 är inte så stor som man skulle vilja att den är. Om alla levde som typ1-diabetiker gör så skulle vi troligen utplåna typ2-diabetesen...

2006-05-30 @ 13:58:25
Postat av: Ulrika på den här bloggen

Amiechan och Marie: Tack för era kommentarer!

Vi går ut ganska hårt tycker en del och vi har stundom varit rejält bråkiga med Moiras skola. Vi är liksom inte rektors favoriter om man säger så. Men det här är en viktig fråga! Inte bara för min familj eller barnen på vår skola, utan för hela det västerländska samhället.

Vi föräldrar till barn med diabetes får dra ett tungt lass i förändringen av den allmänna kostmedvetenheten, för precis som du skriver Marie, så inser man inte hur landet ligger förrän man drabbas av diabetes typ 1 i familjen. Och vi stöter ideligen på motstånd angående kosten, trots att det egentligen är så självklart - både friska och diabetiker bör äta det som våra kroppar mår bra av!

Amiechan: läroplanen innehåller en hel del användbara argument, tack för det!

Tack igen för era kommentarer, vi känner ert stöd och det värmer.

2006-05-30 @ 19:27:34
Postat av: Cilla

Hej familjen MacGregor. Jag har nyligen upptäckt er blogg, och brukar läsa då och då. Jag uppskattar den verkligen. Har själv en flicka på 3½år med diabetes, sen 2 år tillbaka.

När hon började på sitt dagis, kom sockerdisskussionen igång, ganska rejält. Vi, föräldrar och personal, kom överrens om att det inte behövs så mycket godsaker i förskola/skola. En del föräldrar kunde känna att dagis tog ifrån dom(föräldrarna) det "roliga", när det te x var födelsedagskalas, semmel-dags, pannkakan dag(om det nu finns ngt sånt) m.m. Saker som dom planerat att göra med sina barn, hade dom redan gjort på dagis/i skolan. Det blev alltid dubbelt upp av godis/fika o likn.
Jag tycker att man kan uppmärksamma de som fyller år, och likn. i förskola/skola, men spar ätandet till kalas utanför dagis/skoltid. Då är det lättare för barn som inte kan äta av allt(och deras föräldrar) att planera!!//Cilla

2006-05-31 @ 20:41:17
Postat av: Bloggblad

Jag svarade på den förra kommentaren. Jag står helt på er sida, alltså den sockerfria. Vårt barnbarn har ännu inte ätit godis fast hon alldeles snart är 3 år. Kakor och glass får hon ibland, men inte ofta. Hon har inte diabetes, men föräldrarna är helt inne på att man kan fira saker med att göra något kul, man måste inte alltid fira med söt mat.
I ett par klasser där jag jobbar, har barnen varje vecka "fredagsmys" där det käkas godis och chips och dricks läsk i mängd. Och jag rår inte på det...

2006-06-03 @ 19:22:07
URL: http://www.bloggblad.blogspot.com
Postat av: Trent och Ulrika

Cilla: Välkommen! Kul att du hittat hit! Härligt att höra att ni haft en bra diskussion på ert dagis och att det faktiskt lett till något.

Bloggis: Hej igen! Vi blir ju inte sådär väldans förvånade av att höra att just ditt barnbarn har en bra relation till fika och godis. Däremot blir vi trötta av att höra hur det är på din skola. Stackars ungar som vaggas in i tron att mys är lika med socker. Suck. Men ge inte upp! Det här är ju en viktig diskussion att föra, inte minst i lärarrummet där de högutbildade pedagogerna förr eller senare måste inse vad det är vi gör. Heja, heja.

2006-06-04 @ 20:38:04
Postat av: Bloggblad

Tack. Fast jag önskar att jag var lika restriktiv mot mig själv - har dock inskränkt mitt eget godisätande till en gång i veckan nu.

Välutbildade... jodå. Men ser ni, att vara populär hos merparten av eleverna väger mycket tungt. Och man blir inte populär om man stoppar glass- och godisfrosserierna. Det måste till en del påtryckningar från både föräldrar och högre ort att "skylla på".

Och det säger jag i dag, dagen före skolavslutningen när jag inte kunde ha lektioner som vanligt eftersom de skulle festa och fira (med glass och godis och saft) i klasserna...:)

2006-06-12 @ 21:14:09
URL: http://www.bloggblad.blogspot.com

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits