ulrikas scrapsida

Jag har ännu inte samlat på mig så mycket band som en del andra som varit med lite längre i scrapbookingvärlden, men jag har tillräckligt många för att det börjar krävas någon sorts struktur och förvaringslösning om jag ska kunna hitta bland mina band och garner så att jag faktiskt kan använda dem.

Jag vill gärna ha en sån här, men i väntan på bättre ekonomi så fick jag ett fantastiskt tips från vännen E. Hon har nämligen legat i lumpen och kom ihåg att de hade en fiffig lösning för toapappersrullarna på dasset. Tänk så oväntad nytta hon fick av den erfarenheten! Nystan har jag än så längs samlat i en korg, och över den hänger ett vanligt paketsnöre från gardinstången i pysselrummet. Längst ner har jag gjort ett stopp av en kanelstång (bara för att det luktar så gott och snart är jul) men jag tvivlar på att det var en del av originallösningen på dasset. Även om det kanske kunde vara något för dem att fundera på, lite väldoft skulle väl inte skade just på det stället ... I alla fall, tack E för ditt tips!

Ja, så kände vi oss under onsdagens julkortskurs på jobbet, E och jag. Vi hade förberett allt noga i förväg och fått hjälp av Monica på Pappersvinden med justeringar i upplägget. Eller justeringar och justeringar, Monica undrade helt frankt hur många dagar kursdeltagarna hade på sig för att göra alla kort som vi planerat för. Dagar? undrade vi chockat. Kursen skulle ju vara på tre timmar, och vi insåg vid lite närmare eftertanke att vi nog hade varit en liten gnutta för ambitiösa. Vi plockade bort ett kort och bestämde oss för att förbereda "kit" för varje kort så att ingen tid skulle gå bort på att 20 personer skulle mäta, skära och klippa. Så det fick vi göra istället. Jobbigt så det räckte, men det visade sig vara helt rätt.

Under kvällen höll vi vårt tidsschema benhårt och tvingade alla att göra ett kort i taget. Ingen fick dra vidare till nästa kort utan vi väntade tills de allra flesta var klara med det de höll på med. Dessutom hade vi gjort exempelkort och vi ville att  alla skulle hålla sig till den designen. Det lyckades riktigt bra, några följde designen precis och några testade lite egna varianter så det blev verkligen 20 helt olika kort av varje sort när vi var klara. De var så duktiga!

Jag har i ett tidigare inlägg visat tre av korten som vi skulle göra, men ett av dem plockade vi bort och ett annat kom till, nämligen det här, som var det sista kortet de gjorde och som också var det som tog längst tid att göra. God Jul är stämplat och embossat med guld på vellum och det är så himla roligt att se och höra när någon embossar för första gången. Ett lyckligt flin breder ut sig i ansiktet när de ser pulvret smälta och så säger de oftast något i stil med "coolt" eller "wow". Härligt!

Kitty kattfröken är innekatt, men älskar att jaga småfåglar från insidan av fönstren. Hon hoppar och piper och springer från ena änden av huset till den andra när småfåglarna spattar omkring i trädgården utanför. Kitty är en storjägare, eller hon tror åtminstone att hon skulle vara det om vi bara släppte ut henne. Dream on, Kitty ...



Pappren är mestadels Basic Grey ur olika kollektioner. Fotomattan är baksidan av ett Crate papper (Åh så ljuvliga baksidorna är! Man måste ju köpa två av varje papper bara för att kunna använda båda sidorna!). Tassarna är stämplade med en stämpel från Bouji, och bokstäverna med ett gammalt avdammat fomstamps alfabete. Jag använde acrylic dabbers white till båda. Bradsen och hjärtat är från AMM.