ulrikas scrapsida

Nu är det lite segt på pysselfronten, men maken gjorde mig sällskap i pysselrummet så då fick jag lite inspiration till ännu en av utmaningarna på Svensk Scrapbooking. I den här fick man göra vad man ville, kort, layout, altrat - så länge alla dekorationer var gjorda för hand. Det blev ett grattiskort:





Mest är det papper och sax som använts helt enkelt. Tagen är handgjord av vanligt vitt papper, distressat och guldembossat i kanterna. "Ric-rac"-banden är också i papper, tillklippta med vågog sax. Kul utmaning!

En god väns bror har gift sig, och trots att planen var att hon själv skulle göra ett kort till brudparet så körde det ihop sig, tiden räckte inte till och jag fick rycka in som kortmakare. Vilket härligt uppdrag! Beställaren hade ganska klart för sig vad hon ville ha; vitt och mörkrött, inte skämtsamt utan mer stilrent och snyggt. Inte för puttinuttigt och romantiskt, men nåt hjärta eller så vore OK. På insidan skulle det finnas en ficka eller liknande, med plats för ett foto i standardstorlek.

Jag störtade hem och började leta papper och jag kan meddela att trots att jag har way-too-much papper i alla färger och mönster hemma, så råder tydligen brist på mörkröda papper (Undrar just varför? Har ju ALLA andra färger!). Hittade trots allt till slut ett som kändes riktigt bra för det här kortet. Kortbasen är nästan vit och pärlemorskimrande. Så här blev kortet till slut:

Framsidan, stansat bokstäver i QK Sophisticate:


Baksidan, hjärtat är embossat med clear pulver, tre gånger för en tjock och glansig känsla:


Insidan, med text utskriven på vellum och en ficka på insidan av vänstra "flärpen".

En av utmaningarna på Svensk Scrapbookings midsommarcrop heter "Käringen mot strömmen" och innebär att man ska göra ett julkort, hur avigt det än kan låta så här i slutet av juni. Jag gjorde ett försök och tycker att jag lyckades rätt bra med tanke på att jag inte satte på någon julmusik, inte tände några ljus och inte drack någon glögg. Ett pop-up kort blev det, med en hel pakethög som hoppar upp när man öppnar kortet.

Nu är det midsommarcrop på Svensk Scrapbooking! En av utmaningarna är att altra något på temat midsommar. Eftersom vi mycket sällan dricker alkohol här hemma så har vi haft en gammal halvtom flaska Absolut Curant i skåpet i flera åååår nu så. Nu tyckte jag att det var dags för den att få ny sommarkostym, så får vi se om vi får någon midsommargäst som kan tänka sig en liten snaps till sillen!

 

Kompisens dotter tar studenten i år. Självklart är mamman helstressad över allt som ska planeras och fixas inför stundande kalas, och planerna på att scrappa ett eget kort föll helt enkelt på tidsbrist. Så föll hedersuppdraget på mig istället, med ganska specifika krav på hur kortet skulle se ut. Grönt, illgrönt, neongrönt, äppelgrönt (ja ni fattar, inget mossgrönt tjafs här inte), tufft snarare än gulligt och kanske några blommor eller så. Och så gärna nåt att sätta en slant i på insidan. Uppfyller jag kravlistan månne tro? Kanske lite "gulligare" än jag tänkt från början, men ibland kan man inte stoppa det som skapas liksom av sig självt av händerna ...

Jag hittade en utmaning på Spinnvilds blogg som jag gick igång på direkt. En underbar skiss som jag följde alldeles till punkt och pricka, det kändes helt rätt och jag såg ingen anledning att ändra på någonting ... det blev ännu en LO från vår semester i Frankrike förra året, där syskonen höll sams timvis i taget tack var poolen som var precis utanför dörren.





Mest Crate-papper, turkosa sammets thickers och grungeboardswirl, målad med vit akrylfärg, lavender distressdyna och Crystal stickles. Det var första gången jag provade att göra cirkel-blommor.

Jag har massor av projekt på gång, men inget klart att visa upp på bloggen. Men för att ge er något i alla fall så bjuder jag på någon annans kreation, nämligen käre makens. Han har tillsammans med sin klass (han är lärare) gjort en fantastisk bok till en annan av klassens lärare. Barnen har scrappat varsin sida med dikter, bilder och små brev till Linda. Maken scrappade fram- och baksida och jag hjälpte till en smula att binda in den med BIA:n. Det är en härlig känsla att hålla i detta mästerverk, och jag önskar att jag kunde vara en fluga på väggen när hon får ta emot denna maffiga bok (30x42 cm)!