Och på den sjunde dagen vilade...

Söndag är en vilodag, pyttsan säger jag om det. Har man två barn så går det inte att stava till ordet vila!


Vi har skjutit på barnens golfträning bra länge. Så pass länge att det till slut blev ohållbart. I morgon är det nämligen dags att träffa deras golflärare igen för nya lektioner och han kommer att fråga,
- Nå, har ni övat på det vi gjorde förra gången?
Barnen som är ärliga skulle säkerligen ha svarat,
- Nä, mamma och pappa har inte haft tid att köra oss till golfbanan.


Så för att slippa förnedringen så bestämde vi oss för att göra en brandkårsutryckningen till driving-rangen och låta barnen slå ett par hinkar idag. Direkt efter frukost så plockades allting ihop och mamman körde iväg barnen och pappan till golfbanan och åkte sen iväg själv och handlade. Efter en och en halv timmes slagövning var vi så illa tvungna att åka hem och äta lunch för sen väntade nästa punkt på söndagsagendan, fisketur med morfars båt.


Vädret var alldeles lagom när vi stävade ut för att fånga dagens middag. I fören satt jag, pappan, båda barnen satt i mitten av båten och längst akterut satt skepparen själv, morfar. Efter att ha lotsat ut oss en bit på sjön så stannade vi vid ett par fiskelockande grynnor och satte igång att fiska. Ordet fiska är väl en smula överdrivet eftersom ingen av oss fick napp. Men det var trevligt ute på sjön i alla fall. Väl hemma i hamn stannade barnen och jag kvar på bryggan för att meta lite. Ingen tur där heller så jag bestämde mig för att ge upp. När jag drog in Moiras rev skrek hon till,
- Titta pappa, en fisk!
Och rätt hade hon också. Slött simmandes efter kroken var en fisk av det större slaget, vilken art har jag ingen aning om men stor var den. Sean såg den också så det var bara att slänga i allting igen och hoppas på napp. Tji fick vi, och det var allt vi fick.


Sen bar det hem för matlagning och dammsugning, byte av lakan och allmän städning. Under dammsugningen så blev min nackspärr (som jag ådragit mig på golfbanan) så pass smärtfull så jag inte kunde göra något mer. Sean, den trevlige sonen, tyckte att pappa såg ut som Quasimodo och skrattade hjärtligt. Mamman fick ta hand om det mesta medan jag låg och gnydde med stinkande Tigerbalsam på rygg och nacke. Dessutom gjorde hon en raid i trädgården också. Var hon får energin ifrån har jag ingen aning!


Nu är det kväll, barnen har lagt sig och jag är på god väg att göra likadant. Jag är helt slut och ser fram emot några föreläsningar på Högskolan imorgon. Kanske så kan man blunda lite lätt där på måndagsförmiddagen för i vårt hushåll så tillåts man inte vila på den av Gud lagstadgade söndagen.


Kommentarer:
Postat av: Bloggblad

Mc... du är väl skotte, eller? Och därmed är golf obligatoriskt, eller?
Min måg har blivit totalbiten av golfandet - trots att ett helt gäng jordgetingar försökte mota bort honom en gång. Han har lockat med ALLA - och lillputtan kan helt rent säga: Pappa spelar golf.
Men - mig får dom ALDRIG ut på banan - kvittar vad dom lockar med.

Postat av: Trent på den här bloggen

Bloggis, trots att jag är skotte så har jag inte golfen i blodet. Min skotska sida växte upp med fotboll, rugby och ölhävning, typisk arbetarklass med andra ord. Barnen har ärvt intresset från mormor och morfar. Själv är jag bara med för att barnen ska förstå att det finns folk som är sämre än dem i deras mest självkritiska ögonblick. Och sen måste de ju ha något att skratta åt också. Nä, tacka vet jag riktiga sporter där man inte måste klä upp sig i kostym för att vara med och spela!

2005-09-07 @ 08:42:56
URL: http://macgregor.webblogg.se
Postat av: Bloggblad

Och jag lärde mig häva öl utan att en enda av mina förfäder smakade drycker starkare än lingondricka...
P.g.a. alla sportfanatiker runt omkring mig är jag hängiven icke-sportare. Med eller utan kostym. Jag går med mina stavar hellre än jag ser andra springa.

2005-09-09 @ 22:05:21
URL: http://bloggblad.blogspot.com

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits