Sudden death

Min nyinköpta gräsklippare är död. Den gick hädan imorse ute på gräsmattan. Den somnade inte in tyst och stilla utan den lämnade detta jordeliv med en rejäl skräll.

 

Nyinköpt var den som sagt,

gul och fin,

med  en svag doft av bensin

men nu är det något som dess liv bragt.

 

Jag blir smått sentimental som synes för jag älskade verkligen denna manick. Jag har aldrig ägt en motordriven gräsklippare förut och dessa två månader som gräsklipparen har funnits i familjen har varit ljuvliga. När jag skulle dra igång maskinen imorse så var allt lugnt och stilla. Grannarna sov säkerligen djupt efter sina festaktiviteter igår och inte en kotte syntes till. Gräset hade äntligen torkat (frun semester är på upphällning och detta betyder givetvis att regnet också är det), klockan var kvart över tio och förutsättningarna för en lyckad gräsklippning såg goda ut. Tre tryck på choken, ett snabbt ryck i motortåten (har ingen aning om vad det där lilla repet kallas) och sen skulle det bara vara att köra. Gräsklipparen bara hostade till och gick inte igång. Konstigt tänkte jag, så har den aldrig gjort förut, kanske var det slut på bensin. Bensintanken var nästan full så det var inte det som var problemet. Två tryck till på choken och så drog jag till ordentligt i tåten. Krasch, bom bang sa det och gräsklipparen hostade inte till den här gången, den skrek istället och jag hörde ljudet av metall som bröts av. Smått chockad backade jag först bort från maskinen som stod där och gjorde sina sista dödsryckningar. När den sen stillat sig gick jag fram och lyfte på den för att se hur det var med underredet. Rotorn hade lossnat, skruvar, muttrar och annat hade gått av och jag förstod genast att det var kört. Nu har vi ju garanti på den så imorgon ska jag iväg och försöka få en ny, det borde ju inte vara något problem tycker man. Dock kvarstod problemet med gräsmattan som behövde klippas.

 

Vi får besök imorgon så jag tänkte att det var dags att snygga till lite i trädgården, därav rycket med gräsklipparen (att det var uppehåll ute kan också ha varit en av anledningarna). Man vill ju inte att hemmet ska se helt förfallet ut så något behövde ändå göras trots min gräsklippares hädangång. Jag äger ingen lie så det var bara att leta reda på den gamla handjagaren som jag lämnat för död djupt inne i trädgårdsförrådet. Jag tror att den blev glad över att få komma ut i ljuset för den fungerade alldeles utmärkt, inte alls som jag kom ihåg sen sist. De första fem minuterna gick jag omkring och funderade på hur jag kunde ha varit så dum att köpa en bensindriven maskin. Det här var ju roligt och gav dessutom kroppen välbehövlig motion! Efter de första fem minuterna hade gått så kom jag plötsligt ihåg varför jag köpt en bensindriven maskin. Handjagaren började att halka i det daggvåta gräset och klippte inte alls så snyggt som den gjort i början. Helt plötsligt var det inte så lätt att putta den. Jag fick kämpa och dra så att svetten lackade. Sen gav ryggen upp, och när min rygg ger upp så ger även jag upp. Nu är gräsmattan på framsidan och gaveln klippt, baksidan är lika vildvuxen som vanligt. Men vad gör man? När både gräsklipparen och ryggen plötsligt dör samma dag så får man helt enkelt vänja sig vid en något långhårig gräsmatta, vare sig man vill eller inte!


Kommentarer:

Skriv en ny kommentar:

Namn
Kom ihåg mig?

E-post:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits